<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
	<id>https://www.setswana.info/wiki/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Jacob</id>
	<title>Setswana - User contributions [en]</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://www.setswana.info/wiki/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Jacob"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Special:Contributions/Jacob"/>
	<updated>2026-06-24T07:48:29Z</updated>
	<subtitle>User contributions</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.35.5</generator>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Greetings&amp;diff=344</id>
		<title>Greetings</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Greetings&amp;diff=344"/>
		<updated>2015-12-19T11:36:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
This lesson teaches you to greet and understand greetings. If the audio button&amp;#039;s don&amp;#039;t work try the [[Audio Help]] page.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formal Greeting (singular)===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Dumela rra   ||   Hello Sir || [[File:Dumela_Rra.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Dumela mma, o tsogile jang ?||  Hello madam, how are you ? [literally &amp;quot;how did you wake up&amp;quot;]||&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Ke tsogile sentle, wena o tsogile jang ? ||  I am fine, how are you ?||&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Ke tsogile sentle || I am fine ||&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
As an alternative to &amp;quot;tsogile&amp;quot; (woke up) in the afternoon &amp;quot;tlhotse&amp;quot; (spent the day), and in the early morning &amp;quot;robetse&amp;quot; (slept) can be used.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Less Formal Greeting (singular)===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Dumela mma   ||   Hello Madam || [[File:Dumela_Mma.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Dumela rra, o kae? ||  Hello sir, how are you ? [literally &amp;quot;where are you&amp;quot;] ||&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Ke teng, wena o kae ? ||  I am fine, how are you ? ||&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Ke teng || I am fine || [[File:keteng.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Less Formal Greeting (plural)===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Dumelang,  le kae? / lo kae?||   Hello, how are you ? (plural)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Re teng || We are fine&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Informal Greeting (singular)===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Go jwang ?||   How is it ? &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Go sharpu ||  OK &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
-&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Wa reng ?||   What&amp;#039;s up ? [literally &amp;quot;what do you say&amp;quot;] || [[File:Wa_reng2.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Ga ke re sepe (or Go sharpu) ||  OK [literally &amp;quot;I don&amp;#039;t say anything&amp;quot;] || [[File:Ga_ke_re_sepe.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Entering a House ===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Ko ko!||   Knock knock!&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Tsena ||  Come in&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Goodbye===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Go siame rra, sala sentle||   Goodbye/OK sir, &amp;quot;stay well&amp;quot; || [[File:salasentle.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Go siame mma, tsamaya sentle ||  Goodbye/OK madam, &amp;quot;leave well&amp;quot; || [[File:tsamayasentle.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Informal Goodbye===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Boroko mma ||   Goodnight madam || [[File:Boroko_mma.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Robala sentle rra ||  Sleep well sir || [[File:Robala_sentle.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| - ||  Re tlaa bonana ||  We will see each other || [[File:Re_tla_bonana.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Vocabulary===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| dumela ||  dumelang || Hello/Good Morning/Afternoon &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tsoga || tsogile || wake/woke up &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhola || tlhotse  || spend/spent the day&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| robala || robetse  || sleep/slept&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sala ||   -  || stay&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tsamaya  || -  || leave/go&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| bonana || -  || see each other&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| botoka || -  || better&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| go siame || -  || OK/fine/goodbye&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sharpu || -  || OK (slang)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| jang ? || -  || how&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kae ? || -  || where&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| boroko || -  || good night&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ko-ko || -  || knock-knock&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| teng || -  || there/around/available&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sentle || -  || well/good&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Greetings&amp;diff=343</id>
		<title>Greetings</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Greetings&amp;diff=343"/>
		<updated>2015-12-18T22:09:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: /* Goodbye */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
This lesson teaches you to greet and understand greetings. If the audio button&amp;#039;s don&amp;#039;t work try the [[Audio Help]] page.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formal Greeting (singular)===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Dumela rra   ||   Hello Sir || [[File:Dumela_Rra.ogg]]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Dumela mma, o tsogile jang ?||  Hello madam, how are you ? [literally &amp;quot;how did you wake up&amp;quot;]||&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Ke tsogile sentle, wena o tsogile jang ? ||  I am fine, how are you ?||&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Ke tsogile sentle || I am fine ||&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
As an alternative to &amp;quot;tsogile&amp;quot; (woke up) in the afternoon &amp;quot;tlhotse&amp;quot; (spent the day), and in the early morning &amp;quot;robetse&amp;quot; (slept) can be used.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Less Formal Greeting (singular)===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Dumela mma   ||   Hello Madam || [[File:Dumela_Mma.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Dumela rra, o kae? ||  Hello sir, how are you ? [literally &amp;quot;where are you&amp;quot;] ||&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Ke teng, wena o kae ? ||  I am fine, how are you ? ||&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Ke teng || I am fine || [[File:keteng.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Less Formal Greeting (plural)===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Dumelang,  le kae? / lo kae?||   Hello, how are you ? (plural)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Re teng || We are fine&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Informal Greeting (singular)===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Go jwang ?||   How is it ? &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Go sharpu ||  OK &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
-&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Wa reng ?||   What&amp;#039;s up ? [literally &amp;quot;what do you say&amp;quot;] || [[File:Wa_reng2.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Ga ke re sepe (or Go sharpu) ||  OK [literally &amp;quot;I don&amp;#039;t say anything&amp;quot;] || [[File:Ga_ke_re_sepe.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Entering a House ===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Ko ko!||   Knock knock!&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Tsena ||  Come in&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Goodbye===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Go siame rra, sala sentle||   Goodbye/OK sir, &amp;quot;stay well&amp;quot; || [[File:salasentle.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Go siame mma, tsamaya sentle ||  Goodbye/OK madam, &amp;quot;leave well&amp;quot; || [[File:tsamayasentle.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Informal Goodbye===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Boroko mma ||   Goodnight madam || [[File:Boroko_mma.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Robala sentle rra ||  Sleep well sir || [[File:Robala_sentle.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| - ||  Re tlaa bonana ||  We will see each other || [[File:Re_tla_bonana.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Vocabulary===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| dumela ||  dumelang || Hello/Good Morning/Afternoon &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tsoga || tsogile || wake/woke up &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhola || tlhotse  || spend/spent the day&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| robala || robetse  || sleep/slept&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sala ||   -  || stay&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tsamaya  || -  || leave/go&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| bonana || -  || see each other&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| botoka || -  || better&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| go siame || -  || its OK/fine&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sharpu || -  || OK (slang)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| jang ? || -  || how&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kae ? || -  || where&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| boroko || -  || good night&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ko-ko || -  || knock-knock&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| teng || -  || there/around/available&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sentle || -  || well/good&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Greetings&amp;diff=342</id>
		<title>Greetings</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Greetings&amp;diff=342"/>
		<updated>2015-12-18T22:07:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
This lesson teaches you to greet and understand greetings. If the audio button&amp;#039;s don&amp;#039;t work try the [[Audio Help]] page.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formal Greeting (singular)===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Dumela rra   ||   Hello Sir || [[File:Dumela_Rra.ogg]]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Dumela mma, o tsogile jang ?||  Hello madam, how are you ? [literally &amp;quot;how did you wake up&amp;quot;]||&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Ke tsogile sentle, wena o tsogile jang ? ||  I am fine, how are you ?||&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Ke tsogile sentle || I am fine ||&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
As an alternative to &amp;quot;tsogile&amp;quot; (woke up) in the afternoon &amp;quot;tlhotse&amp;quot; (spent the day), and in the early morning &amp;quot;robetse&amp;quot; (slept) can be used.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Less Formal Greeting (singular)===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Dumela mma   ||   Hello Madam || [[File:Dumela_Mma.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Dumela rra, o kae? ||  Hello sir, how are you ? [literally &amp;quot;where are you&amp;quot;] ||&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Ke teng, wena o kae ? ||  I am fine, how are you ? ||&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Ke teng || I am fine || [[File:keteng.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Less Formal Greeting (plural)===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Dumelang,  le kae? / lo kae?||   Hello, how are you ? (plural)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Re teng || We are fine&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Informal Greeting (singular)===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Go jwang ?||   How is it ? &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Go sharpu ||  OK &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
-&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Wa reng ?||   What&amp;#039;s up ? [literally &amp;quot;what do you say&amp;quot;] || [[File:Wa_reng2.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Ga ke re sepe (or Go sharpu) ||  OK [literally &amp;quot;I don&amp;#039;t say anything&amp;quot;] || [[File:Ga_ke_re_sepe.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Entering a House ===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Ko ko!||   Knock knock!&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Tsena ||  Come in&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Goodbye===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Go siame rra, sala sentle||   Goodbye/OK sir, &amp;quot;stay well&amp;quot;] || [[File:salasentle.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Go siame mma, tsamaya sentle ||  Goodbye/OK madam, &amp;quot;leave well&amp;quot;] || [[File:tsamayasentle.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Informal Goodbye===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Boroko mma ||   Goodnight madam || [[File:Boroko_mma.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Robala sentle rra ||  Sleep well sir || [[File:Robala_sentle.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| - ||  Re tlaa bonana ||  We will see each other || [[File:Re_tla_bonana.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Vocabulary===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| dumela ||  dumelang || Hello/Good Morning/Afternoon &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tsoga || tsogile || wake/woke up &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhola || tlhotse  || spend/spent the day&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| robala || robetse  || sleep/slept&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sala ||   -  || stay&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tsamaya  || -  || leave/go&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| bonana || -  || see each other&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| botoka || -  || better&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| go siame || -  || its OK/fine&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sharpu || -  || OK (slang)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| jang ? || -  || how&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kae ? || -  || where&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| boroko || -  || good night&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ko-ko || -  || knock-knock&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| teng || -  || there/around/available&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sentle || -  || well/good&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Greetings&amp;diff=341</id>
		<title>Greetings</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Greetings&amp;diff=341"/>
		<updated>2015-12-18T18:33:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
This lesson teaches you to greet and understand greetings. If the audio button&amp;#039;s don&amp;#039;t work try the [[Audio Help]] page.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formal Greeting (singular)===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Dumela rra   ||   Hello Sir || [[File:Dumela_Rra.ogg]]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Dumela mma, o tsogile jang ?||  Hello madam, how are you ? [literally &amp;quot;how did you wake up&amp;quot;]||&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Ke tsogile sentle, wena o tsogile jang ? ||  I am fine, how are you ?||&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Ke tsogile sentle || I am fine ||&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
As an alternative to &amp;quot;tsogile&amp;quot; (woke up) in the afternoon &amp;quot;tlhotse&amp;quot; (spent the day), and in the early morning &amp;quot;robetse&amp;quot; (slept) can be used.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Less Formal Greeting (singular)===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Dumela mma   ||   Hello Madam || [[File:Dumela_Mma.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Dumela rra, o kae? ||  Hello sir, how are you ? [literally &amp;quot;where are you&amp;quot;] ||&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Ke teng, wena o kae ? ||  I am fine, how are you ? ||&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Ke teng || I am fine || [[File:keteng.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Less Formal Greeting (plural)===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Dumelang,  le kae? / lo kae?||   Hello, how are you ? (plural)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Re teng || We are fine&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Informal Greeting (singular)===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Go jwang ?||   How is it ? &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Go sharpu ||  OK &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
-&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Wa reng ?||   What&amp;#039;s up ? [literally &amp;quot;what do you say&amp;quot;] || [[File:Wa_reng2.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Ga ke re sepe (or Go sharpu) ||  OK [literally &amp;quot;I don&amp;#039;t say anything&amp;quot;] || [[File:Ga_ke_re_sepe.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Entering a House ===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Ko ko!||   Knock knock!&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Tsena ||  Come in&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Goodbye===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  (Go siame rra) sala sentle||   (OK sir) Goodbye [literally &amp;quot;stay well&amp;quot;] || [[File:salasentle.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  (Go siame mma) tsamaya sentle ||  (OK madam) Goodbye [literally &amp;quot;leave well&amp;quot;] || [[File:tsamayasentle.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Informal Goodbye===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Boroko mma ||   Goodnight madam || [[File:Boroko_mma.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Robala sentle rra ||  Sleep well sir || [[File:Robala_sentle.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| - ||  Re tlaa bonana ||  We will see each other || [[File:Re_tla_bonana.ogg|noicon]]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Vocabulary===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| dumela ||  dumelang || Hello/Good Morning/Afternoon &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tsoga || tsogile || wake/woke up &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhola || tlhotse  || spend/spent the day&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| robala || robetse  || sleep/slept&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sala ||   -  || stay&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tsamaya  || -  || leave/go&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| bonana || -  || see each other&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| botoka || -  || better&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| go siame || -  || its OK/fine&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sharpu || -  || OK (slang)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| jang ? || -  || how&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kae ? || -  || where&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| boroko || -  || good night&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ko-ko || -  || knock-knock&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| teng || -  || there/around/available&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sentle || -  || well/good&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Adjectives&amp;diff=210</id>
		<title>Adjectives</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Adjectives&amp;diff=210"/>
		<updated>2008-07-31T18:23:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: /* Vocabulary */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
Aim - use adjectives to describe things - the TALL man, the NEW car&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Soft Adjectives===&lt;br /&gt;
When using these adjectives, add the subject prefix to the start of the adjective.&lt;br /&gt;
*-ntle (beautiful) mosadi montle, basadi bantle, le@@ lentle, etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| -ntle || beautiful &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -tona || big &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -kima || fat &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -sesane || slim &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -nnye || small/young/little &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -leele || long/tall &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -khutshwane || short &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -ntsi || many/plenty &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -sweu || white &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -ntsho || black &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -tala || blue/green &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -hibidu || red &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Strong/Hard Adjectives===&lt;br /&gt;
These adjectives stay the same whatever the noun is.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*monate (nice/enjoyable) @@@ monate, ba@@ monate, le@@ monate, etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| monate || nice/enjoyable/tasty &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| maswe || ugly/bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| turu || expensive &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| chipi || cheap &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| thata || hard/strong/very much&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| motlhofo || weak/lightweight/simple &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| leswe || dirty &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sekono || clean &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| bokete || hard/heavy &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Use in simple sentences===&lt;br /&gt;
*nna ke montle - I am beautiful&lt;br /&gt;
*mosadi o montle - the woman is beautiful&lt;br /&gt;
*Batswana ba bantsi mo Botswana - Batswana are many in Botswana&lt;br /&gt;
*Batswana ga ba bantsi mo UK - Batswana are few (not many) in the UK&lt;br /&gt;
*mosese o mohibidu - the dress is red (or &amp;quot;the red dress&amp;quot; see below)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===More complex sentences===&lt;br /&gt;
using the adjective in normal sentences requires use of the &amp;quot;adjectival concord&amp;quot;, related to the [[relative]] construction see later.&lt;br /&gt;
*mosadi yo montle o bidiwa Sara - the beautiful woman is called Sarah&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
here &amp;quot;yo&amp;quot; is the adjectival concord for noun mosadi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Adjectival Concords ===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| Class || Example || Adjectival Concord  || Soft Adjective || Subject Marker&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 1 || Mosadi || yo  || mo-ntle || o&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 2 || Batho ||  ba  || ba-ntle || ba&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 3 || Molomo || o || mo-ntle || o&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 4 || mesese || e || me-ntle || e &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 5 || legodu || le || le-ntle || le&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 6 || makgowa || a || ma-ntle || a&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 7 || Setswana || se || se-ntle || se&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 8 || dimumu || tse || di-ntle || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 9 || koloi || e || ntle || e&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 10 || diphologolo || tse || di-ntle || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 11 || lorole || lo || lo-ntle || lo&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 12 || dikgong || tse || di-ntle || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 14 || borotha || bo || bo-ntle || bo&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 15 || go ithuta || go || go-ntle || go&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Note the adjectival concord is the same as the subject prefix except for class 1 o -&amp;gt; yo and subject prefix di -&amp;gt; tse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Comprehension Exercise===&lt;br /&gt;
Leina la me ke Sara. Ke fana ka Boardman. Ke tswa kwa California mo Amerika. Ke na le dingwaga di le 23. Batsadi ba me ba nna kwa California. Rre ke ngaka ya meno, mme ene ga a bereke o tlhokomela lelapa. Re bararo, ke na le bo-kgaitsadiake ba babedi, yo motona le yo monnye. Nkgonne o bereka mo restaurenteng, o itse go apaya thata. O tlhola a re apeela pizza, tlhapi le dikheiki. Leina la gagwe ke Paul. O na le dingwaga di le 25. Paul o nyetse. Mosadi wa gagwe o bidiwa Kim. Ba ne le ngwana a le mongwe fela, ke mosetsana.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nnake o bidiwa Rob, o na le dingwaga tse 19. O santse a tsena sekolo kwa University ya California. O dira ngwaga wa bobedi.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rotlhe re rata Rob thata ka gore re akanya gore ke mosimane yo monnye, gape o botlhale thata. Ke akanya gore ngwaga e, Rob o tlaa nketela. Fa a tla, re tlaa ya kwa Chobe go bone diphologolo. Kwa Chobe go monate ka gore go na le diphologolo, dinonyane le metsi a mantsi.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nkoko le ntatemogolo ba tlhokafetse. Ke na le rakgadi le malome. Rakgadi o bereka mo shopong. Go a na bana, o nna a le nosi. Fa ke fetsi tiro ya me mono, ke tlaa nna le rakgadi kwa Pensylvania. Malome ene o na le bana ba le babedi. Bo-Ntsalake ba tsena mo High School, ke basetsana botlhe. Ke a ba rata, gape ke eletsa gore le bone ba nketele fa dikolo tsa bone di tswalwa.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;Jaanong araba dipotso tse: (now answer these questions:)&amp;#039;&amp;#039; &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Leina la mokwadi ke mang?&lt;br /&gt;
#Dingwaga tsa gagwe di kae?&lt;br /&gt;
#O tsaletswe kae?&lt;br /&gt;
#Rragwe o dira eng?&lt;br /&gt;
#Leina la mogolowe ke mang?&lt;br /&gt;
#Rob ke mang?&lt;br /&gt;
#Rob ke ngwana wa bokae mo lapeng?&lt;br /&gt;
#Botlhe ba rata Rob ka goreng?&lt;br /&gt;
#Rob o dira ngwaga wa bokae kwa University?&lt;br /&gt;
#Kwa Chobe go monate kagoreng?&lt;br /&gt;
#Sara o ikaelela go dira eng fa a fetsa tiro ya gagwe mono?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Vocabulary===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| fana || surname / here  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| dingwaga || years  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| batsadi || parents&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ngaka ya meno || dentist (doctor of teeth)  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhokomela || to nurse/look after&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| lelapa || home / compound&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -raro || three  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kgaitsadiaka || my brother/sister  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhola || to spend the day &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| apeela || to cook for &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhapi  || fish  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| dikheiki || cakes&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| nyetse || has married (past tense)  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| fela || only / nonetheless &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| santse || still (also has rained lightly - past tense)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| rotlhe || all of us  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| akanya || to think &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| gore || that/so that  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| botlhale || intelligent/clever  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| nketela || visit me  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| diphologolo || animals  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| diononyane || birds&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -ntsi || many/too much&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhokafetse || has become scarce/has died  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| rakgadi || aunt (father&amp;#039;s sister)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| malome || uncle (mather&amp;#039;s brother)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| a le nosi || alone&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| fetsa || finish/complete &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| botlhe || all of them&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| eletsa || wish for/desire&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| dikolo || schools &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tswalwa || being closed/shut  &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
[[User:Jacob|Jacob]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Verbs_-_past_tense&amp;diff=209</id>
		<title>Verbs - past tense</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Verbs_-_past_tense&amp;diff=209"/>
		<updated>2008-07-31T09:22:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Aim - to talk about the past.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The perfect tense is most commonly used for events in the past, including events which may not have yet finished happening.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Verbs in the perfect tense change their ending.&lt;br /&gt;
*The commonest past tense ending is -a is replaced by -ile&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| &amp;#039;&amp;#039;present&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;perfect&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;meaning&amp;#039;&amp;#039; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| bu&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;a&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || bu&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ile&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || speak &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| rek&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;a&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || rek&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ile&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || buy&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ithut&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;a&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || ithut&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ile&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || learn &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kop&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;a&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || kop&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ile&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || ask for &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tl&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;a&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || tl&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ile&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;/tsile || come&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Some irregular forms exist:&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| &amp;#039;&amp;#039;present&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;perfect&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;meaning&amp;#039;&amp;#039; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| apaya || apeile || cook &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kwala || kwadile || write &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ja || jele || eat/eaten &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| nwa || nole || drink/drunk &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| itse || itsile || know/knew &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ya || ile || go/went &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Another common endings is -tse&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| &amp;#039;&amp;#039;present&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;perfect&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;meaning&amp;#039;&amp;#039; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| rob&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ala&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || rob&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;etse&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; ||   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ts&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;isa&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || ts&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;itse&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; ||   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| be&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;tsa&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || be&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ditse&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || beat &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| aka&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;nya&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || aka&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ntse&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || think &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*but some verbs are irregular and must be learnt&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| &amp;#039;&amp;#039;present&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;perfect&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;meaning&amp;#039;&amp;#039; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| gana || ganne ||  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kopana || kopanye ||&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| apara || apere || &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Examples===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| ke feditse || I have finished / I finished&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ke itumetse || I am happy (I have become happy) &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| re ile ko Gauteng || We went to Jo&amp;#039;burg &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| o jele eng? || what did you eat ? &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Vocabulary - Verbs===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| &amp;#039;&amp;#039;present&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;perfect&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;meaning&amp;#039;&amp;#039; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ja || jele || eat/eaten &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| nwa || nole || drink/drunk &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| itse || itsile || know/knew &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ya || ile || go/went &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhapa || tlhapile || wash (clothes) &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| apaya || apeile || cook &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kwala || kwadile || write &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| bua || buile || speak &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ithuta || ithutile || learn &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| bala || badile || read &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tsamaya || tsamaile || leave &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tsisa || tsisitse || bring&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| isa || isitse || take (eg someone to school) &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| reka || rekile || buy&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| betsa || beditse || beat &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kopa || kopile || ask for &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| batla || batlile || want/look for &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| akanya || akantse || think &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tla || tlile/tsile || come &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Verbs_-_past_tense&amp;diff=208</id>
		<title>Verbs - past tense</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Verbs_-_past_tense&amp;diff=208"/>
		<updated>2008-07-31T09:20:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Aim - to talk about the past.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The perfect tense is most commonly used for events in the past, including events which may not have yet finished happening.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Verbs in the perfect tense change their ending.&lt;br /&gt;
*The commonest past tense ending is -a is replaced by -ile&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| &amp;#039;&amp;#039;present&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;perfect&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;meaning&amp;#039;&amp;#039; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| b&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ua&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || b&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;uile&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || speak &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| re&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ka&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || re&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;kile&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || buy&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ithu&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ta&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || ithu&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;tile&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || learn &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ko&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;pa&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || ko&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;pile&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || ask for &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| t&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;la&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || t&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;lile&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;/tsile || come&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Some irregular forms exist:&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| &amp;#039;&amp;#039;present&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;perfect&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;meaning&amp;#039;&amp;#039; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| apaya || apeile || cook &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kwala || kwadile || write &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ja || jele || eat/eaten &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| nwa || nole || drink/drunk &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| itse || itsile || know/knew &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ya || ile || go/went &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Another common endings is -tse&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| &amp;#039;&amp;#039;present&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;perfect&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;meaning&amp;#039;&amp;#039; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| rob&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ala&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || rob&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;etse&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; ||   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ts&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;isa&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || ts&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;itse&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; ||   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| be&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;tsa&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || be&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ditse&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || beat &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| aka&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;nya&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || aka&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ntse&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || think &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*but some verbs are irregular and must be learnt&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| &amp;#039;&amp;#039;present&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;perfect&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;meaning&amp;#039;&amp;#039; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| gana || ganne ||  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kopana || kopanye ||&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| apara || apere || &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Examples===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| ke feditse || I have finished / I finished&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ke itumetse || I am happy (I have become happy) &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| re ile ko Gauteng || We went to Jo&amp;#039;burg &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| o jele eng? || what did you eat ? &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Vocabulary - Verbs===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| &amp;#039;&amp;#039;present&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;perfect&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;meaning&amp;#039;&amp;#039; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ja || jele || eat/eaten &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| nwa || nole || drink/drunk &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| itse || itsile || know/knew &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ya || ile || go/went &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhapa || tlhapile || wash (clothes) &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| apaya || apeile || cook &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kwala || kwadile || write &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| bua || buile || speak &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ithuta || ithutile || learn &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| bala || badile || read &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tsamaya || tsamaile || leave &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tsisa || tsisitse || bring&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| isa || isitse || take (eg someone to school) &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| reka || rekile || buy&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| betsa || beditse || beat &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kopa || kopile || ask for &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| batla || batlile || want/look for &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| akanya || akantse || think &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tla || tlile/tsile || come &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Verbs_-_past_tense&amp;diff=202</id>
		<title>Verbs - past tense</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Verbs_-_past_tense&amp;diff=202"/>
		<updated>2007-07-20T17:35:56Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Aim - to talk about the past.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The perfect tense is most commonly used for events in the past, including events which may not have yet finished happening.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
 Verbs in the perfect tense change their ending.&lt;br /&gt;
*The commonest past tense ending is -ile&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| &amp;#039;&amp;#039;present&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;perfect&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;meaning&amp;#039;&amp;#039; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| b&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ua&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || b&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;uile&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || speak &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| re&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ka&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || re&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;kile&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || buy&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ithu&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ta&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || ithu&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;tile&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || learn &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ko&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;pa&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || ko&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;pile&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || ask for &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| t&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;la&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || t&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;lile&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;/tsile || come&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ap&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;aya&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || ap&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;eile&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || cook &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kwa&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;la&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || kwa&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;dile&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || write &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Another common endings is -tse&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| &amp;#039;&amp;#039;present&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;perfect&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;meaning&amp;#039;&amp;#039; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| rob&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ala&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || rob&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;etse&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; ||   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ts&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;isa&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || ts&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;itse&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; ||   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| be&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;tsa&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || be&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ditse&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || beat &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| aka&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;nya&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || aka&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ntse&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || think &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*but some verbs are irregular and must be learnt&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| &amp;#039;&amp;#039;present&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;perfect&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;meaning&amp;#039;&amp;#039; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ja || jele || eat/eaten &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| nwa || nole || drink/drunk &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| itse || itsile || know/knew &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ya || ile || go/went &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| gana || ganne ||  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kopana || kopanye ||&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| apara || apere || &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Examples===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| ke feditse || I have finished / I finished&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ke itumetse || I am happy (I have become happy) &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| re ile ko Gauteng || We went to Jo&amp;#039;burg &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| o jele eng? || what did you eat ? &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Vocabulary - Verbs===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| &amp;#039;&amp;#039;present&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;perfect&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;meaning&amp;#039;&amp;#039; &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ja || jele || eat/eaten &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| nwa || nole || drink/drunk &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| itse || itsile || know/knew &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ya || ile || go/went &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhapa || tlhapile || wash (clothes) &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| apaya || apeile || cook &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kwala || kwadile || write &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| bua || buile || speak &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ithuta || ithutile || learn &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| bala || badile || read &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tsamaya || tsamaile || leave &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tsisa || tsisitse || bring&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| isa || isitse || take (eg someone to school) &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| reka || rekile || buy&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| betsa || beditse || beat &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kopa || kopile || ask for &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| batla || batlile || want/look for &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| akanya || akantse || think &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tla || tlile/tsile || come &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Kinship_terms&amp;diff=201</id>
		<title>Kinship terms</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Kinship_terms&amp;diff=201"/>
		<updated>2007-06-05T15:26:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
=== Kinship terms===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| &amp;quot;my father&amp;quot; || &amp;quot;your father&amp;quot; || &amp;quot;his/her father&amp;quot; || English&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Rre/Ntate || Rrago || Rraagwe || Father &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Mme || Mmago || Mmaagwe || Mother&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Rre-Mogolo/Ntate-Mogolo || Rrago-Mogolo || Rraagwe-Mogolo || Grandfather&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Mme-Mogolo/Nkoko || Mmago-Mogolo || Mmaagwe-Mogolo || Grandmother&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Nkgonne(Aubuti/Ausi) || Mogoloo (Aubutiago/Ausiago) || Mogolowe || Elder brother/sister&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Nnake || Monnao || Monnawe || Younger brother/sister&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Kgaitsadiake || Kgaitsadio || Kgaitsadie || Sibling of the opposite sex&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Rangwane || Rangwanaago || Rangwanaagwe || Paternal uncle&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Rakgadi || Rakgadiago || Rakgadiagwe || Paternal aunt&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Malome || Malomaago || Malomaagwe || Maternal uncle&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Mmangwane || x || x || Maternal aunt&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Ntsalake || Ntsalao || Ntsalae || Cousin&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Comprehension Exercise===&lt;br /&gt;
Leina la me ke Tuelo Moilwa. Rre ke Bitsang, Mme ke o bidiwa Ipotseng. Ke tsaletswe mo Motseng wa Ramotswa. Motse o,o mo kgaolong ya Borwa-Botlhaba. O ka nna dikhilomethara di le 30 go tswa Gaborone. Go nna batho ba le 37,000 mo motseng o. Ke na le dingwaga tse 25 le bonnake ba le bararo, basimane ba babedi le mosetsana. Nnake wa ntlha le wa bobedi ke basimane, mme wa bofelo ke mosetsana. Bonnake ba basimane ba tsena sekolo kwa Kagiso Secondary. Wa mosetsa a santse a le mo sekolong se se botlana sa mission.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nna ke dira ngwaga wa bone kwa University ya Botswana (U.B). Ke ithutela go nna Agente. Ngwaga o o tlang ke tlaa bo ke bereka mo ga Goromente mo Attorney General&amp;#039;s Chamber. Ke tlaa bereka dingwaga di le nne ka gore ke molao, mme morago ke tlaa ipereka.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nnake wa ntlha, ebong Itumeleng, o dira lokwalo la botlhano fa wa bobedi ebong, Mareko, a dira la boraro. Itumeleng a re o batla go ya U.B go dira Boenjenere morago ga Tirelo Sechaba. Ga na pelaelo gore o tlaa amogelwa kwa U.B ka go re o botlhale tota. Mareko ene a re o rata bongaka ba diphologolo. A re o batla go nna le polase le leruo le lentsi. Mosetsana a re ene o eletsa go nna mooki go thusa ba ba lwalang.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ke na le bomme ba le babedi. Rre o nyetse basadi ba babedi. O nyetse mme pele ka gore o kgonne go nnal le ngwana a le mongwe fela - ebong, nna. Ntate a nyala monnawe mme, ebong, Mmangwanne, yo o leng mmagwe Itumelang, Mareko le Neo. Itumelang o na le dingwaga di le 17, Mareko di 13, Neo ene di 10. Rotlhe re nna mmogo ka boitumelo. Bogologolo go ne go siame fela go nyala basadi ba bantsi. Gompieno ga go a tlwaelesega.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Re na le marantafole a le matlhano. E nnye ke ya boapeelo, e nngwe ke ya bana, e nngwe ya ga rre, mme tse pedi ke tsa basadi ba gagwe, mongwe le mongwe o na le ya gagwe.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;Araba Dipotso Tse&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Leina la mokwadi ke mang?&lt;br /&gt;
# Batsadi ba gagwe ke bo-mang?&lt;br /&gt;
# Mosetsana yo o tsaletswe kae?&lt;br /&gt;
# Ramotswa o mo kgaolong efe?&lt;br /&gt;
# Go nna batho ba le kae mo Ramotswa?&lt;br /&gt;
# Tuelo o na le dingwaga di le kae?&lt;br /&gt;
# Tuelo o na le bo-monnawe ba le kae?&lt;br /&gt;
# O dira ngwaga wa bokae kwa University?&lt;br /&gt;
# O ithutela go nna eng?&lt;br /&gt;
# Itumelang o ikaelela go dira eng kwa U.B?&lt;br /&gt;
# O tlaa ya U.B leng?&lt;br /&gt;
# Tirelo Sechaba ke eng ka Sekgowa?&lt;br /&gt;
# Tuelo o na le natsadi ba le kae? (Tlhalosa/Explain)&lt;br /&gt;
# A batho ba, ba nna mmogo?&lt;br /&gt;
# Go na le matlo a le kae mo lapeng?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Template table - Vocabulary===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| kgaolong || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| dikhilomethara || x &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| santse || x &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ipereka || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| molao || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| morago || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ebong || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| lokwalo || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| pelaelo || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| amogelwa || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| boitumelo || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Bogologolo || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlwaelesega || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| marantafole || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| boapeelo || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| mongwe le mongwe || x  &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
[[User:Jacob|Jacob]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Pronunciation&amp;diff=200</id>
		<title>Pronunciation</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Pronunciation&amp;diff=200"/>
		<updated>2007-06-03T06:58:38Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;In Setswana, the vowels are pronounced as in the following English words:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*&amp;#039;a&amp;#039; as in &amp;#039;c&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;a&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;r&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;e&amp;#039; as in &amp;#039;l&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;e&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;t&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;i&amp;#039; as in &amp;#039;m&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ee&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;t&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;o&amp;#039; as in &amp;#039;g&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;o&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;u&amp;#039; as in &amp;#039;sch&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;oo&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;l&amp;#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
There are also a few combinations of consonants which are pronounced very differently from English:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*&amp;#039;g&amp;#039; = an &amp;#039;h&amp;#039; sound deep in your throat, like the end of &amp;quot;lo&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ch&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;quot;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;kg&amp;#039; = k + an &amp;#039;h&amp;#039; sound deep in your throat&lt;br /&gt;
*&amp;#039;kh&amp;#039; = k + some air&lt;br /&gt;
*&amp;#039;ph&amp;#039; = p + some air&lt;br /&gt;
*&amp;#039;th&amp;#039; = t + some air (NOT like English &amp;quot;th&amp;quot;)&lt;br /&gt;
*&amp;#039;ny&amp;#039; = think of isolating the &amp;#039;ny&amp;#039; in &amp;#039;canyon&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;tl&amp;#039; = think of isolating the &amp;#039;tl&amp;#039; in &amp;#039;Atlanta&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;tlh&amp;#039; = &amp;#039;tl&amp;#039; + some air&lt;br /&gt;
*&amp;#039;ts&amp;#039; - think of isolating the &amp;#039;ts&amp;#039; in &amp;#039;itself&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;tsh&amp;#039; = &amp;#039;ts&amp;#039; + some air&lt;br /&gt;
*&amp;#039;nts&amp;#039; = n + &amp;#039;ts&amp;#039; sound&lt;br /&gt;
*&amp;#039;&amp;amp;#154;&amp;#039; = sh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Accents in written Setswana===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
You will occasionaly see accents (eg &amp;amp;ecirc;) in written Setswana. &amp;amp;#154; is regularly used, but the others are not. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
In some dictionaries and learning texts (such as Heinmann &amp;quot;Setswana ya Mophato&amp;quot; by Emang Butale, Mpho Mmopi, Dimakatso Mahlanza ISBN 0-7962-0156-0) circumflex accents are used on &amp;amp;ocirc; &amp;amp;ecirc; to indicate low toned o and e (????)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Because use of accents makes it difficult to search for words, (eg searching for &amp;quot;yone&amp;quot; will not produce a result for &amp;quot;y&amp;amp;ocirc;n&amp;amp;ecirc;&amp;quot;) in this wiki, no accents other than &amp;amp;#154; should be used (unless a non accented form is also given). However, both forms are used in the dictionary.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Vowel Sounds===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| Front&amp;lt;br&amp;gt;unrounded || || || || || || || Back&amp;lt;br&amp;gt;rounded &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| &amp;#039;&amp;#039;High&amp;#039;&amp;#039; || i || || || || || || u&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| &amp;#039;&amp;#039;Mid&amp;#039;&amp;#039; || || e|| || || || o||&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || || || &amp;amp;ecirc;|| || &amp;amp;ocirc;|| ||&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| &amp;#039;&amp;#039;Low&amp;#039;&amp;#039; || || || || a|| || ||&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Pronunciation&amp;diff=199</id>
		<title>Pronunciation</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Pronunciation&amp;diff=199"/>
		<updated>2007-06-03T06:47:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;In Setswana, the vowels are pronounced as in the following English words:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*&amp;#039;a&amp;#039; as in &amp;#039;c&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;a&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;r&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;e&amp;#039; as in &amp;#039;l&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;e&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;t&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;i&amp;#039; as in &amp;#039;m&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ee&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;t&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;o&amp;#039; as in &amp;#039;g&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;o&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;u&amp;#039; as in &amp;#039;sch&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;oo&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;l&amp;#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
There are also a few combinations of consonants which are pronounced very differently from English:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*&amp;#039;g&amp;#039; = an &amp;#039;h&amp;#039; sound deep in your throat, like the end of &amp;quot;lo&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ch&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;quot;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;kg&amp;#039; = k + an &amp;#039;h&amp;#039; sound deep in your throat&lt;br /&gt;
*&amp;#039;kh&amp;#039; = k + some air&lt;br /&gt;
*&amp;#039;ph&amp;#039; = p + some air&lt;br /&gt;
*&amp;#039;th&amp;#039; = t + some air (NOT like English &amp;quot;th&amp;quot;)&lt;br /&gt;
*&amp;#039;ny&amp;#039; = think of isolating the &amp;#039;ny&amp;#039; in &amp;#039;canyon&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;tl&amp;#039; = think of isolating the &amp;#039;tl&amp;#039; in &amp;#039;Atlanta&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;tlh&amp;#039; = &amp;#039;tl&amp;#039; + some air&lt;br /&gt;
*&amp;#039;ts&amp;#039; - think of isolating the &amp;#039;ts&amp;#039; in &amp;#039;itself&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;tsh&amp;#039; = &amp;#039;ts&amp;#039; + some air&lt;br /&gt;
*&amp;#039;nts&amp;#039; = n + &amp;#039;ts&amp;#039; sound&lt;br /&gt;
*&amp;#039;&amp;amp;#154;&amp;#039; = sh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Accents in written Setswana===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
You will occasionaly see accents (eg &amp;amp;ecirc;) in written Setswana. &amp;amp;#154; is regularly used, but the others are not. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
In Heinmann &amp;quot;Setswana ya Mophato&amp;quot; by Emang Butale, Mpho Mmopi, Dimakatso Mahlanza ISBN 0-7962-0156-0 circumflex accents are used on &amp;amp;ocirc; &amp;amp;ecirc; to indicate @???@&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Because use of accents makes it difficult to search for words, (eg searching for &amp;quot;yone&amp;quot; will not produce a result for &amp;quot;y&amp;amp;ocirc;n&amp;amp;ecirc;&amp;quot;) in this wiki, no accents other than &amp;amp;#154; should be used (unless a non accented form is also given).&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Pronunciation&amp;diff=198</id>
		<title>Pronunciation</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Pronunciation&amp;diff=198"/>
		<updated>2007-06-03T06:44:20Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;In Setswana, the vowels are pronounced as in the following English words:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*&amp;#039;a&amp;#039; as in &amp;#039;c&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;a&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;r&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;e&amp;#039; as in &amp;#039;l&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;e&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;t&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;i&amp;#039; as in &amp;#039;m&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ee&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;t&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;o&amp;#039; as in &amp;#039;g&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;o&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;u&amp;#039; as in &amp;#039;sch&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;oo&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;l&amp;#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
There are also a few combinations of consonants which are pronounced very differently from English:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*&amp;#039;g&amp;#039; = an &amp;#039;h&amp;#039; sound deep in your throat, like the end of &amp;quot;lo&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ch&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;quot;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;kg&amp;#039; = k + an &amp;#039;h&amp;#039; sound deep in your throat&lt;br /&gt;
*&amp;#039;kh&amp;#039; = k + some air&lt;br /&gt;
*&amp;#039;ph&amp;#039; = p + some air&lt;br /&gt;
*&amp;#039;th&amp;#039; = t + some air (NOT like English &amp;quot;th&amp;quot;)&lt;br /&gt;
*&amp;#039;ny&amp;#039; = think of isolating the &amp;#039;ny&amp;#039; in &amp;#039;canyon&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;tl&amp;#039; = think of isolating the &amp;#039;tl&amp;#039; in &amp;#039;Atlanta&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;tlh&amp;#039; = &amp;#039;tl&amp;#039; + some air&lt;br /&gt;
*&amp;#039;ts&amp;#039; - think of isolating the &amp;#039;ts&amp;#039; in &amp;#039;itself&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;tsh&amp;#039; = &amp;#039;ts&amp;#039; + some air&lt;br /&gt;
*&amp;#039;nts&amp;#039; = n + &amp;#039;ts&amp;#039; sound&lt;br /&gt;
*&amp;#039;&amp;amp;#154;&amp;#039; = sh&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Accents in written Setswana===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
You will occasionaly see accents (eg &amp;amp;acirc;) in written Setswana. &amp;amp;#154; is regularly used, but the others are not. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
In Heinmann &amp;quot;Setswana ya Mophato&amp;quot; by Emang Butale, Mpho Mmopi, Dimakatso Mahlanza ISBN 0-7962-0156-0 circumflex accents are used on &amp;amp;ocirc; &amp;amp;ecirc; to indicate @???@&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Because use of accents makes it difficult to search for words, in this wiki, no accents other than &amp;amp;#154; should be used (unless a non accented form is also given).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
test &amp;amp;ocirc;t&amp;amp;ecirc;st&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Times_of_day&amp;diff=197</id>
		<title>Times of day</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Times_of_day&amp;diff=197"/>
		<updated>2007-06-03T06:20:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
nako mang? = what time?&lt;br /&gt;
ke nako mang ? = what time is it?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Times===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| kgantele || a few moments/hours ago &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| gompieno || today &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| maabane || yesterday &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kamoso || tomorrow &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| maloba || a few days/weeks/months ago &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| maloba a maabane || day before yesterday &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| beke e || this week &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| beke e e tlang || the week which is coming&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| beke e e fetileng || the week which is past &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kgwedi || month &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ngwaga || year &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| paka e selemo || summer&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| paka e mariga || winter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| paka e letlhatula || harvest time &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Times of day===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| phakela / mo mosong || morning &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| motshegare || day time &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tshokologo || afternoon &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| maitseboa || evening &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| bosigo || night &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Telling the Time===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
|  ke robetse ka 11 maabane bosigo || I slept at 11 o&amp;#039;clock yesterday night&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Examples===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| x || x &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x &lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Main_Page&amp;diff=196</id>
		<title>Main Page</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Main_Page&amp;diff=196"/>
		<updated>2007-06-02T16:36:19Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
&amp;lt;big&amp;gt;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Bua Setswana !&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;lt;/big&amp;gt;&lt;br /&gt;
This is a WikiPedia for people learning Setswana (primarily aimed at Botswana). It is hoped in the long term that as the WikiPedia grows it will also become a useful resource for Setswana speakers. Please fell free to register and add information, provided you are sure that it is correct.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Basic Setswana==&lt;br /&gt;
* [[Pronunciation]]&lt;br /&gt;
* [[Greetings]] &lt;br /&gt;
* [[Simple phrases]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Learn Setswana==&lt;br /&gt;
* [[Course]] of 10 sequential lessons for beginners which covers the following&lt;br /&gt;
* [[Verbs]] &lt;br /&gt;
* [[Noun classes]]&lt;br /&gt;
* [[Adjectives]]&lt;br /&gt;
* [[Possessives]] and other grammatical bits and pieces&lt;br /&gt;
* [[Vocabulary]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Intermediate Setswana==&lt;br /&gt;
* [[tbc]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==External Links==&lt;br /&gt;
* [http://en.wikipedia.org/wiki/Setswana WikiPedia page on Setswana] &lt;br /&gt;
* [http://tn.wikipedia.org/wiki/Main_Page WikiPedia in Tswana]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Software===&lt;br /&gt;
* [http://translate.org.za/content/view/1610/54/ Spell checker for OpenOffice.org and Mozilla], [http://translate.org.za/content/view/17/32/ OpenOffice.org], [http://translate.org.za/content/view/1611/54/ Mozilla Firefox web-browser], and [http://translate.org.za/content/view/1612/54/ Mozilla Thunderbird email program] in Tswana&lt;br /&gt;
* [http://translate.org.za/ Translate.org.za] Project to translate Free and Open Source Software into all the official languages of South Africa including Tswana&lt;br /&gt;
* [http://translate.org.za/content/view/24/41/ Keyboard with extra Tswana characters]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===WikiPedia Links===&lt;br /&gt;
Consult the [http://meta.wikimedia.org/wiki/Help:Contents User&amp;#039;s Guide] for information on using the wiki software.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* [http://www.mediawiki.org/wiki/Help:Configuration_settings Configuration settings list]&lt;br /&gt;
* [http://www.mediawiki.org/wiki/Help:FAQ MediaWiki FAQ]&lt;br /&gt;
* [http://mail.wikimedia.org/mailman/listinfo/mediawiki-announce MediaWiki release mailing list]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Consult the [http://meta.wikimedia.org/wiki/Help:Contents User&amp;#039;s Guide] for information on using the wiki software.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[User:Jacob|Jacob]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Pronunciation&amp;diff=195</id>
		<title>Pronunciation</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Pronunciation&amp;diff=195"/>
		<updated>2007-06-02T16:33:14Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;In Setswana, the vowels are pronounced as in the following English words:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*&amp;#039;a&amp;#039; as in &amp;#039;c&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;a&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;r&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;e&amp;#039; as in &amp;#039;l&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;e&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;t&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;i&amp;#039; as in &amp;#039;m&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ee&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;t&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;o&amp;#039; as in &amp;#039;g&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;o&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;u&amp;#039; as in &amp;#039;sch&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;oo&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;l&amp;#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
There are also a few combinations of consonants which are pronounced very differently from English:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*&amp;#039;g&amp;#039; = an &amp;#039;h&amp;#039; sound deep in your throat, like the end of &amp;quot;lo&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;ch&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&amp;quot;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;kg&amp;#039; = k + an &amp;#039;h&amp;#039; sound deep in your throat&lt;br /&gt;
*&amp;#039;kh&amp;#039; = k + some air&lt;br /&gt;
*&amp;#039;ph&amp;#039; = p + some air&lt;br /&gt;
*&amp;#039;th&amp;#039; = t + some air (NOT like English &amp;quot;th&amp;quot;)&lt;br /&gt;
*&amp;#039;ny&amp;#039; = think of isolating the &amp;#039;ny&amp;#039; in &amp;#039;canyon&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;tl&amp;#039; = think of isolating the &amp;#039;tl&amp;#039; in &amp;#039;Atlanta&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;tlh&amp;#039; = &amp;#039;tl&amp;#039; + some air&lt;br /&gt;
*&amp;#039;ts&amp;#039; - think of isolating the &amp;#039;ts&amp;#039; in &amp;#039;itself&amp;#039;&lt;br /&gt;
*&amp;#039;tsh&amp;#039; = &amp;#039;ts&amp;#039; + some air&lt;br /&gt;
*&amp;#039;nts&amp;#039; = n + &amp;#039;ts&amp;#039; sound&lt;br /&gt;
*&amp;#039;&amp;amp;#154;&amp;#039; = sh&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Course&amp;diff=194</id>
		<title>Course</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Course&amp;diff=194"/>
		<updated>2007-06-02T11:18:12Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
==Bua Setswana Course==&lt;br /&gt;
This course is aimed at beginners who want to learn to speak Setswana. The course aims to help students achieve a basic mastery of Setswana to allow them to communicate their basic needs and serve as a foundation on which to build their language skills.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The course is based on information from Nthati Phetlhu (Gaborone, Botswana)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Before starting, students should refer to the notes on [[Pronunciation]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
It is strongly recommended that the student learns by speaking with Batswana speakers at the earliest opportunity.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Lessons==&lt;br /&gt;
#[[greetings]], useful phrases&lt;br /&gt;
#[[introducing yourself]] &lt;br /&gt;
#[[verbs - present tense]] including verbs &amp;quot;to have&amp;quot; and &amp;quot;to be&amp;quot;&lt;br /&gt;
#[[location]] including nouns ending in –ng&lt;br /&gt;
#[[simple sentences and linking words]]&lt;br /&gt;
#[[noun classes]]&lt;br /&gt;
#[[verbs - past tense]]&lt;br /&gt;
#[[times of day]]&lt;br /&gt;
#[[verb objects and conjunctives]] (joining words)&lt;br /&gt;
#[[possessives]] &lt;br /&gt;
#[[verbs - future tense]] &lt;br /&gt;
#[[verbs - past continuous tense]] &lt;br /&gt;
#[[numbers]] , days of the week&lt;br /&gt;
#[[human body]] , tribes&lt;br /&gt;
#[[adjectives]] &lt;br /&gt;
#[[comparatives]] &lt;br /&gt;
#[[shopping]] &lt;br /&gt;
#[[adverbs]] &lt;br /&gt;
#[[relative construct]] &lt;br /&gt;
#[[kinship terms]] &lt;br /&gt;
#[[demonstratives]] &lt;br /&gt;
#[[imperatives]] &lt;br /&gt;
#[[getting around]] &lt;br /&gt;
#[[climate]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Reference/Revision Material==&lt;br /&gt;
*[[Noun class summary table]]&lt;br /&gt;
*[[Verb tenses summary]]&lt;br /&gt;
*[[work related vocabulary]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==External Teaching Material==&lt;br /&gt;
*Booklet &amp;quot;First Steps in Spoken Setswana&amp;quot; published by Pula Press 1978&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* &amp;quot;Understanding Everyday Setswana&amp;quot; A vocabulary &amp;amp; reference book - Pam Wilken Published 1994 Maskew Miller Longman [http://www.mml.co.za] ISBN 0-636-01871-7 or ISBN 978-0-636-01871-6 Ninety four pages of vocabulary and phrases sorted in sections (eg animals, clothing, emergency situations etc). No grammar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*CD &amp;quot;Learn Setswana&amp;quot; from [http://www.eurotalk.com Eurotalk] This is really just a lot of vocabulary much of which has little relevance to life in Botswana. However you can at least listen to Setswana speakers pronouncing the words.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*&amp;quot;Tswana for Beginners&amp;quot; JW Snyman, JC le Roux, M le Roux  ISBN 0-86981-699-3 Published UNISA University of South Africa Pretoria 1991. 315 pages, with useful help on grammar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Dictionaries==&lt;br /&gt;
*Setswana-English-Setswana Dictionary (Macmillan Botswana) ISBN 99912-77-77-3 Compiled by Z I Matumo in 1993, based on previous dictionaries by Missionaires. The dictionary is 647 pages long and recommended for serious Setswana learners.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Thanodi ya Setswana - Longman ISBN 9991250549 or 9789991250540 - haven&amp;#039;t seen this one but its listed [http://www.mml.co.za/dictionaries_african.htm#setswana here]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Shuters Compact Setswana Dictionary (Shuter &amp;amp; Shooter) ISBN 0-7960-0639-3 Includes both singular and plural forms of nouns (eg &amp;quot;motho&amp;quot; and &amp;quot;batho&amp;quot;) to assist learners. For &amp;quot;South African&amp;quot; Setswana rather than &amp;quot;Botswana&amp;quot; Setswana.&lt;br /&gt;
[[User:Jacob|Jacob]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Other References==&lt;br /&gt;
*The Sound System of Setswana - Dept of African Languages and Literature - University of Botswana Published 1999 by Lightbooks, Gaborone. ISBN 99912-71-21-X &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Structure of a Setswana Sentence&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Course&amp;diff=193</id>
		<title>Course</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Course&amp;diff=193"/>
		<updated>2007-06-02T11:12:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
==Bua Setswana Course==&lt;br /&gt;
This course is aimed at beginners who want to learn to speak Setswana. The course aims to help students achieve a basic mastery of Setswana to allow them to communicate their basic needs and serve as a foundation on which to build their language skills.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The course is based on information from Nthati Phetlhu (Gaborone, Botswana)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Before starting, students should refer to the notes on [[Pronunciation]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
It is strongly recommended that the student learns by speaking with Batswana speakers at the earliest opportunity.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Lessons==&lt;br /&gt;
#[[greetings]], useful phrases&lt;br /&gt;
#[[introducing yourself]] &lt;br /&gt;
#[[verbs - present tense]] including verbs &amp;quot;to have&amp;quot; and &amp;quot;to be&amp;quot;&lt;br /&gt;
#[[location]] including nouns ending in –ng&lt;br /&gt;
#[[simple sentences and linking words]]&lt;br /&gt;
#[[noun classes]]&lt;br /&gt;
#[[verbs - past tense]]&lt;br /&gt;
#[[times of day]]&lt;br /&gt;
#[[verb objects and conjunctives]] (joining words)&lt;br /&gt;
#[[possessives]] &lt;br /&gt;
#[[verbs - future tense]] &lt;br /&gt;
#[[verbs - past continuous tense]] &lt;br /&gt;
#[[numbers]] , days of the week&lt;br /&gt;
#[[human body]] , tribes&lt;br /&gt;
#[[adjectives]] &lt;br /&gt;
#[[comparatives]] &lt;br /&gt;
#[[shopping]] &lt;br /&gt;
#[[adverbs]] &lt;br /&gt;
#[[relative construct]] &lt;br /&gt;
#[[kinship terms]] &lt;br /&gt;
#[[demonstratives]] &lt;br /&gt;
#[[imperatives]] &lt;br /&gt;
#[[getting around]] &lt;br /&gt;
#[[climate]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Reference/Revision Material==&lt;br /&gt;
*[[Noun class summary table]]&lt;br /&gt;
*[[Verb tenses summary]]&lt;br /&gt;
*[[work related vocabulary]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==External Teaching Material==&lt;br /&gt;
*Booklet &amp;quot;First Steps in Spoken Setswana&amp;quot; published by Pula Press 1978&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* &amp;quot;Understanding Everyday Setswana&amp;quot; A vocabulary &amp;amp; reference book - Pam Wilken Published 1994 Maskew Miller Longman [http://www.mml.co.za] ISBN 0-636-01871-7 or ISBN 978-0-636-01871-6 Ninety four pages of vocabulary and phrases sorted in sections (eg animals, clothing, emergency situations etc). No grammar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*CD &amp;quot;Learn Setswana&amp;quot; from [http://www.eurotalk.com Eurotalk] This is really just a lot of vocabulary much of which has little relevance to life in Botswana. However you can at least listen to Setswana speakers pronouncing the words.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*&amp;quot;Tswana for Beginners&amp;quot; JW Snyman, JC le Roux, M le Roux  ISBN 0-86981-699-3 Published UNISA University of South Africa Pretoria 1991. 315 pages, with useful help on grammar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Dictionaries==&lt;br /&gt;
*Setswana-English-Setswana Dictionary (Macmillan Botswana) ISBN 99912-77-77-3 Compiled by Z I Matumo in 1993, based on previous dictionaries by Missionaires. The dictionary is 647 pages long and recommended for serious Setswana learners.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Thanodi ya Setswana - Longman ISBN 9991250549 or 9789991250540 - haven&amp;#039;t seen this one but its listed [http://www.mml.co.za/dictionaries_african.htm#setswana here]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Shuters Compact Setswana Dictionary (Shuter &amp;amp; Shooter) ISBN 0-7960-0639-3 Includes both singular and plural forms of nouns (eg &amp;quot;motho&amp;quot; and &amp;quot;batho&amp;quot;) to assist learners. For &amp;quot;South African&amp;quot; Setswana rather than &amp;quot;Botswana&amp;quot; Setswana.&lt;br /&gt;
[[User:Jacob|Jacob]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Course&amp;diff=192</id>
		<title>Course</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Course&amp;diff=192"/>
		<updated>2007-06-02T11:10:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: /* Dictionaries */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
==Bua Setswana Course==&lt;br /&gt;
This course is aimed at beginners who want to learn to speak Setswana. The course aims to help students achieve a basic mastery of Setswana to allow them to communicate their basic needs and serve as a foundation on which to build their language skills.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The course is based on information from Nthati Phetlhu (Gaborone, Botswana)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Before starting, students should refer to the notes on [[Pronunciation]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
It is strongly recommended that the student learns by speaking with Batswana speakers at the earliest opportunity.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Lessons==&lt;br /&gt;
#[[greetings]], useful phrases&lt;br /&gt;
#[[introducing yourself]] &lt;br /&gt;
#[[verbs - present tense]] including verbs &amp;quot;to have&amp;quot; and &amp;quot;to be&amp;quot;&lt;br /&gt;
#[[location]] including nouns ending in –ng&lt;br /&gt;
#[[simple sentences and linking words]]&lt;br /&gt;
#[[noun classes]]&lt;br /&gt;
#[[verbs - past tense]]&lt;br /&gt;
#[[times of day]]&lt;br /&gt;
#[[verb objects and conjunctives]] (joining words)&lt;br /&gt;
#[[possessives]] &lt;br /&gt;
#[[verbs - future tense]] &lt;br /&gt;
#[[verbs - past continuous tense]] &lt;br /&gt;
#[[numbers]] , days of the week&lt;br /&gt;
#[[human body]] , tribes&lt;br /&gt;
#[[adjectives]] &lt;br /&gt;
#[[comparatives]] &lt;br /&gt;
#[[shopping]] &lt;br /&gt;
#[[adverbs]] &lt;br /&gt;
#[[relative construct]] &lt;br /&gt;
#[[kinship terms]] &lt;br /&gt;
#[[demonstratives]] &lt;br /&gt;
#[[imperatives]] &lt;br /&gt;
#[[getting around]] &lt;br /&gt;
#[[climate]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Reference/Revision Material==&lt;br /&gt;
*[[Noun class summary table]]&lt;br /&gt;
*[[Verb tenses summary]]&lt;br /&gt;
*[[work related vocabulary]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==External Teaching Material==&lt;br /&gt;
*Booklet &amp;quot;First Steps in Spoken Setswana&amp;quot; published by Pula Press 1978&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* &amp;quot;Understanding Everyday Setswana&amp;quot; A vocabulary &amp;amp; reference book - Pam Wilken Published 1994 Maskew Miller Longman [http://www.mml.co.za] ISBN 0-636-01871-7 or ISBN 978-0-636-01871-6 Ninety four pages of vocabulary and phrases sorted in sections (eg animals, clothing, emergency situations etc). No grammar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*CD &amp;quot;Learn Setswana&amp;quot; from [http://www.eurotalk.com Eurotalk] This is really just a lot of vocabulary much of which has little relevance to life in Botswana. However you can at least listen to Setswana speakers pronouncing the words.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*&amp;quot;Tswana for Beginners&amp;quot; JW Snyman, JC le Roux, M le Roux  ISBN 0-86981-699-3 Published UNISA University of South Africa Pretoria 1991. 315 pages, with useful help on grammar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Dictionaries==&lt;br /&gt;
*Setswana-English-Setswana Dictionary (Macmillan Botswana) ISBN 99912-77-77-3 Compiled by Z I Matumo in 1993, based on previous dictionaries by Missionaires. The dictionary is 647 pages long and recommended for serious Setswana learners.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Thanodi ya Setswana - Longman ISBN 9991250549 or 9789991250540 - haven&amp;#039;t seen this one&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Shuters Compact Setswana Dictionary (Shuter &amp;amp; Shooter) ISBN 0-7960-0639-3 Includes both singular and plural forms of nouns (eg &amp;quot;motho&amp;quot; and &amp;quot;batho&amp;quot;) to assist learners. For &amp;quot;South African&amp;quot; Setswana rather than &amp;quot;Botswana&amp;quot; Setswana.&lt;br /&gt;
[[User:Jacob|Jacob]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Course&amp;diff=191</id>
		<title>Course</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Course&amp;diff=191"/>
		<updated>2007-06-02T11:06:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: /* External Teaching Material */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
==Bua Setswana Course==&lt;br /&gt;
This course is aimed at beginners who want to learn to speak Setswana. The course aims to help students achieve a basic mastery of Setswana to allow them to communicate their basic needs and serve as a foundation on which to build their language skills.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The course is based on information from Nthati Phetlhu (Gaborone, Botswana)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Before starting, students should refer to the notes on [[Pronunciation]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
It is strongly recommended that the student learns by speaking with Batswana speakers at the earliest opportunity.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Lessons==&lt;br /&gt;
#[[greetings]], useful phrases&lt;br /&gt;
#[[introducing yourself]] &lt;br /&gt;
#[[verbs - present tense]] including verbs &amp;quot;to have&amp;quot; and &amp;quot;to be&amp;quot;&lt;br /&gt;
#[[location]] including nouns ending in –ng&lt;br /&gt;
#[[simple sentences and linking words]]&lt;br /&gt;
#[[noun classes]]&lt;br /&gt;
#[[verbs - past tense]]&lt;br /&gt;
#[[times of day]]&lt;br /&gt;
#[[verb objects and conjunctives]] (joining words)&lt;br /&gt;
#[[possessives]] &lt;br /&gt;
#[[verbs - future tense]] &lt;br /&gt;
#[[verbs - past continuous tense]] &lt;br /&gt;
#[[numbers]] , days of the week&lt;br /&gt;
#[[human body]] , tribes&lt;br /&gt;
#[[adjectives]] &lt;br /&gt;
#[[comparatives]] &lt;br /&gt;
#[[shopping]] &lt;br /&gt;
#[[adverbs]] &lt;br /&gt;
#[[relative construct]] &lt;br /&gt;
#[[kinship terms]] &lt;br /&gt;
#[[demonstratives]] &lt;br /&gt;
#[[imperatives]] &lt;br /&gt;
#[[getting around]] &lt;br /&gt;
#[[climate]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Reference/Revision Material==&lt;br /&gt;
*[[Noun class summary table]]&lt;br /&gt;
*[[Verb tenses summary]]&lt;br /&gt;
*[[work related vocabulary]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==External Teaching Material==&lt;br /&gt;
*Booklet &amp;quot;First Steps in Spoken Setswana&amp;quot; published by Pula Press 1978&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* &amp;quot;Understanding Everyday Setswana&amp;quot; A vocabulary &amp;amp; reference book - Pam Wilken Published 1994 Maskew Miller Longman [http://www.mml.co.za] ISBN 0-636-01871-7 or ISBN 978-0-636-01871-6 Ninety four pages of vocabulary and phrases sorted in sections (eg animals, clothing, emergency situations etc). No grammar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*CD &amp;quot;Learn Setswana&amp;quot; from [http://www.eurotalk.com Eurotalk] This is really just a lot of vocabulary much of which has little relevance to life in Botswana. However you can at least listen to Setswana speakers pronouncing the words.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*&amp;quot;Tswana for Beginners&amp;quot; JW Snyman, JC le Roux, M le Roux  ISBN 0-86981-699-3 Published UNISA University of South Africa Pretoria 1991. 315 pages, with useful help on grammar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Dictionaries==&lt;br /&gt;
*Setswana-English-Setswana Dictionary (Macmillan Botswana) ISBN 99912-77-77-3 Compiled by Z I Matumo in 1993, based on previous dictionaries by Missionaires. The dictionary is 647 pages long and recommended for serious Setswana learners.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Shuters Compact Setswana Dictionary (Shuter &amp;amp; Shooter) ISBN 0-7960-0639-3 Includes both singular and plural forms of nouns (eg &amp;quot;motho&amp;quot; and &amp;quot;batho&amp;quot;) to assist learners. For &amp;quot;South African&amp;quot; Setswana rather than &amp;quot;Botswana&amp;quot; Setswana.&lt;br /&gt;
[[User:Jacob|Jacob]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Course&amp;diff=190</id>
		<title>Course</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Course&amp;diff=190"/>
		<updated>2007-06-02T11:03:31Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
==Bua Setswana Course==&lt;br /&gt;
This course is aimed at beginners who want to learn to speak Setswana. The course aims to help students achieve a basic mastery of Setswana to allow them to communicate their basic needs and serve as a foundation on which to build their language skills.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The course is based on information from Nthati Phetlhu (Gaborone, Botswana)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Before starting, students should refer to the notes on [[Pronunciation]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
It is strongly recommended that the student learns by speaking with Batswana speakers at the earliest opportunity.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Lessons==&lt;br /&gt;
#[[greetings]], useful phrases&lt;br /&gt;
#[[introducing yourself]] &lt;br /&gt;
#[[verbs - present tense]] including verbs &amp;quot;to have&amp;quot; and &amp;quot;to be&amp;quot;&lt;br /&gt;
#[[location]] including nouns ending in –ng&lt;br /&gt;
#[[simple sentences and linking words]]&lt;br /&gt;
#[[noun classes]]&lt;br /&gt;
#[[verbs - past tense]]&lt;br /&gt;
#[[times of day]]&lt;br /&gt;
#[[verb objects and conjunctives]] (joining words)&lt;br /&gt;
#[[possessives]] &lt;br /&gt;
#[[verbs - future tense]] &lt;br /&gt;
#[[verbs - past continuous tense]] &lt;br /&gt;
#[[numbers]] , days of the week&lt;br /&gt;
#[[human body]] , tribes&lt;br /&gt;
#[[adjectives]] &lt;br /&gt;
#[[comparatives]] &lt;br /&gt;
#[[shopping]] &lt;br /&gt;
#[[adverbs]] &lt;br /&gt;
#[[relative construct]] &lt;br /&gt;
#[[kinship terms]] &lt;br /&gt;
#[[demonstratives]] &lt;br /&gt;
#[[imperatives]] &lt;br /&gt;
#[[getting around]] &lt;br /&gt;
#[[climate]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Reference/Revision Material==&lt;br /&gt;
*[[Noun class summary table]]&lt;br /&gt;
*[[Verb tenses summary]]&lt;br /&gt;
*[[work related vocabulary]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==External Teaching Material==&lt;br /&gt;
*Booklet &amp;quot;First Steps in Spoken Setswana&amp;quot; published by Pula Press 1978&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
* &amp;quot;Understanding Everyday Setswana&amp;quot; A vocabulary &amp;amp; reference book - Pam Wilken Published 1994 Maskew Miller Longman [http://www.mml.co.za] ISBN 0-636-01871-75-770 Ninety four pages of vocabulary and phrases sorted in sections (eg animals, clothing, emergency situations etc). No grammar. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*CD &amp;quot;Learn Setswana&amp;quot; from [http://www.eurotalk.com Eurotalk] This is really just a lot of vocabulary much of which has little relevance to life in Botswana. However you can at least listen to Setswana speakers pronouncing the words.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*&amp;quot;Tswana for Beginners&amp;quot; JW Snyman, JC le Roux, M le Roux  ISBN 0-86981-699-3 Published UNISA University of South Africa Pretoria 1991. 315 pages, with useful help on grammar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Dictionaries==&lt;br /&gt;
*Setswana-English-Setswana Dictionary (Macmillan Botswana) ISBN 99912-77-77-3 Compiled by Z I Matumo in 1993, based on previous dictionaries by Missionaires. The dictionary is 647 pages long and recommended for serious Setswana learners.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Shuters Compact Setswana Dictionary (Shuter &amp;amp; Shooter) ISBN 0-7960-0639-3 Includes both singular and plural forms of nouns (eg &amp;quot;motho&amp;quot; and &amp;quot;batho&amp;quot;) to assist learners. For &amp;quot;South African&amp;quot; Setswana rather than &amp;quot;Botswana&amp;quot; Setswana.&lt;br /&gt;
[[User:Jacob|Jacob]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Course&amp;diff=189</id>
		<title>Course</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Course&amp;diff=189"/>
		<updated>2007-05-31T19:34:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
==Bua Setswana Course==&lt;br /&gt;
This course is aimed at beginners who want to learn to speak Setswana. The course aims to help students achieve a basic mastery of Setswana to allow them to communicate their basic needs and serve as a foundation on which to build their language skills.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The course is based on information from Nthati Phetlhu (Gaborone, Botswana)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Before starting, students should refer to the notes on [[Pronunciation]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
It is strongly recommended that the student learns by speaking with Batswana speakers at the earliest opportunity.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Lessons==&lt;br /&gt;
#[[greetings]], useful phrases&lt;br /&gt;
#[[introducing yourself]] &lt;br /&gt;
#[[verbs - present tense]] including verbs &amp;quot;to have&amp;quot; and &amp;quot;to be&amp;quot;&lt;br /&gt;
#[[location]] including nouns ending in –ng&lt;br /&gt;
#[[simple sentences and linking words]]&lt;br /&gt;
#[[noun classes]]&lt;br /&gt;
#[[verbs - past tense]]&lt;br /&gt;
#[[times of day]]&lt;br /&gt;
#[[verb objects and conjunctives]] (joining words)&lt;br /&gt;
#[[possessives]] &lt;br /&gt;
#[[verbs - future tense]] &lt;br /&gt;
#[[verbs - past continuous tense]] &lt;br /&gt;
#[[numbers]] , days of the week&lt;br /&gt;
#[[human body]] , tribes&lt;br /&gt;
#[[adjectives]] &lt;br /&gt;
#[[comparatives]] &lt;br /&gt;
#[[shopping]] &lt;br /&gt;
#[[adverbs]] &lt;br /&gt;
#[[relative construct]] &lt;br /&gt;
#[[kinship terms]] &lt;br /&gt;
#[[demonstratives]] &lt;br /&gt;
#[[imperatives]] &lt;br /&gt;
#[[getting around]] &lt;br /&gt;
#[[climate]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Reference/Revision Material==&lt;br /&gt;
*[[Noun class summary table]]&lt;br /&gt;
*[[Verb tenses summary]]&lt;br /&gt;
*[[work related vocabulary]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==External Teaching Material==&lt;br /&gt;
*Booklet &amp;quot;First Steps in Spoken Setswana&amp;quot; published by Pula Press 1978&lt;br /&gt;
*CD &amp;quot;Learn Setswana&amp;quot; from [http://www.eurotalk.com Eurotalk] This is really just a lot of vocabulary much of which has little relevance to life in Botswana. However you can at least listen to Setswana speakers pronouncing the words.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Dictionaries==&lt;br /&gt;
*Setswana-English-Setswana Dictionary (Macmillan Botswana) ISBN 99912-77-77-3 Compiled by Z I Matumo in 1993, based on previous dictionaries by Missionaires. The dictionary is 647 pages long and recommended for serious Setswana learners.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*Shuters Compact Setswana Dictionary (Shuter &amp;amp; Shooter) ISBN 0-7960-0639-3 Includes both singular and plural forms of nouns (eg &amp;quot;motho&amp;quot; and &amp;quot;batho&amp;quot;) to assist learners. For &amp;quot;South African&amp;quot; Setswana rather than &amp;quot;Botswana&amp;quot; Setswana.&lt;br /&gt;
[[User:Jacob|Jacob]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=User:Jacob&amp;diff=188</id>
		<title>User:Jacob</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=User:Jacob&amp;diff=188"/>
		<updated>2007-05-31T19:33:18Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: New page: Jacob lives in Gaborone and is learning Setswana.  He is fluent in Kiswahili.&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Jacob lives in Gaborone and is learning Setswana. &lt;br /&gt;
He is fluent in Kiswahili.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Noun_class_summary_table&amp;diff=187</id>
		<title>Noun class summary table</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Noun_class_summary_table&amp;diff=187"/>
		<updated>2007-05-31T19:32:10Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Noun Classes 1 to 10===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
|  || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 1 &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;|| &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 2&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 3&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 4&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 5&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 6 &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;|| &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 7&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 8&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 9&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 10&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || mo- || ba- || mo- || me- || le- || ma- || se- || di- || - || di- &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Example || monna || banna || motse || metse || leina || maina || setilo || ditilo || kgosi || dikgosi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Pronoun || nna&amp;lt;br&amp;gt;wena&amp;lt;br&amp;gt;ene || rona&amp;lt;br&amp;gt;lona&amp;lt;br&amp;gt;bone ||  ||  ||   ||  ||  ||  ||  ||  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker || ke&amp;lt;br&amp;gt;o&amp;lt;br&amp;gt;o || re&amp;lt;br&amp;gt;le&amp;lt;br&amp;gt;ba || o || e || la || a || se || di || e || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker&amp;lt;br&amp;gt;(negative) || ga ke&amp;lt;br&amp;gt;ga o&amp;lt;br&amp;gt;ga a || ga re&amp;lt;br&amp;gt;ga le&amp;lt;br&amp;gt;ga ba || ga o || ga e || ga la || ga a || ga se || ga di || ga e || ga di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Object Marker || (nk-)&amp;lt;br&amp;gt;go&amp;lt;br&amp;gt;mo || re&amp;lt;br&amp;gt;le&amp;lt;br&amp;gt;ba || o || e || la || a || se || di || e || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Of || wa || ba || wa || ya || la || a || sa || tsa || ya || tsa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Possesive (mine)|| wa me || ba me || wa me || ya me || la me || a me || sa me || tsa me || ya me || tsa me&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 1&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 2&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 3&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 4&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 5&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 6 &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;|| &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 7&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 8&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 9&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 10&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || mo- || ba- || mo- || me- || le- || ma- || se- || di- || - || di- &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Adjective -ntle || yo montle || ba bantle || o montle || e mentle || le lentle || a mantle || se sentle || tse dintle || e ntle || tse dintle&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| relative || yo o || ba ba || o o || e e || le le || a a || se se || tse di || e e || tse di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| this/these || yo || ba || o || e || le || a || se || tse || e || tse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| that/those || yoo || bao || oo || eo || leo || ao || seo || tseo || eo || tseo&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| that yonder || yole || bale || ole || ele || lele || ale || sele || tsele || ele || tsele&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| numbers || mongwe || babedi || mongwe || mebedi || leongwe || mabedi || seongwe || dibedi || engwe || dibedi&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Noun Classes 11 to 15===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
|  || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 11&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 12&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 13&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 14&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 15&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || lo- || din- || bo- || ma- || go  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Example || lonao || dinao || bogobe || magobe || go bua &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Pronoun ||  ||  ||   ||  ||   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker || lo || di || bo || ma || go &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker&amp;lt;br&amp;gt;(negative) || ga lo || ga di || ga bo || ga ma || ga go  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Object Marker || lo || di || bo || a || go&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Of || lwa || tsa || ba || a || ga &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Possesive (mine)|| lwa me || tsa me || ba me || a me || ga me &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 11&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 12&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 13&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 14&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 15&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || lo- || din- || bo- || ma- || go  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Adjective -ntle || lo lontle || tse dintle || || || &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| relative || lo lo || tse di || bo bo || || go go &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| this/these || lo || tse || bo || a || go/kwa/mo/fa &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| that/those || loo || tseo || boo || ao || goo/koo/moo/faa &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| that yonder || lole || tsele || bole ||  || gole/kole/mole/fale &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| numbers || ||  ||  ||  || &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
[[User:Jacob|Jacob]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Kinship_terms&amp;diff=186</id>
		<title>Kinship terms</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Kinship_terms&amp;diff=186"/>
		<updated>2007-05-31T19:31:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
=== Kinship terms===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| &amp;quot;my father&amp;quot; || &amp;quot;your father&amp;quot; || &amp;quot;his/her father&amp;quot; || English&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Rre/Ntate || Rrago || Rraagwe || Father &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Mme || Mmago || Mmaagwe || Mother&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Rre-Mogolo/Ntate-Mogolo || Rrago-Mogolo || Rraagwe-Mogolo || Grandfather&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Mme-Mogolo/Nkoko || Mmago-Mogolo || Mmaagwe-Mogolo || Grandmother&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Nkgonne(Aubuti/Ausi) || Mogoloo (Aubutiago/Ausiago) || Mogolowe || Elder brother/sister&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Nnake || Monnao || Monnawe || Younger brother/sister&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Kgaitsadiake || Kgaitsadio || Kgaitsadie || Sibling of the opposite sex&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Rangwane || Rangwanaago || Rangwanaagwe || Paternal uncle&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Rakgadi || Rakgadiago || Rakgadiagwe || Paternal aunt&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Malome || Malomaago || Malomaagwe || Maternal uncle&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Mmangwane || x || x || Maternal aunt&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Ntsalake || Ntsalao || Ntsalae || Cousin&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Comprehension Exercise===&lt;br /&gt;
Leina la me ke Tuelo Moilwa. Rre ke Bitsang, Mme ke o bidiwa Ipotseng. Ke tsaletswe mo Motsenf wa(s?) Ramotswa. Motse o,o mo kgaolong ya Borwa-Botlhaba. O ka nna dikhilomethara di le 30 go tswa Gaborone. Go nna batho ba le 37,000 mo motseng o. Ke na le dingwaga tse 25 le bonnake ba le bararo, basimane ba babedi le mosetsana. Nnake wa ntlha le wa bobedi ke basimane, mme wa bofelo ke mosetsana. Bonnake ba basimane ba tsena sekolo kwa Kagiso Secondary. Wa mosetsa a santse a le mo sekolong se se botlana sa mission.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nna ke dira ngwaga wa bone kwa University ya Botswana (U.B). Ke ithutela go nna Agente. Ngwaga o o tlang ke tlaa bo ke bereka mo ga Goromente mo Attorney General&amp;#039;s Chamber. Ke tlaa bereka dingwaga di le nne ka gore ke molao, mme morago ke tlaa ipereka.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nnake wa ntlha, ebong Itumeleng, o dira lokwalo la botlhano fa wa bobedi ebong, Mareko, a dira la boraro. Itumeleng a re o batla go ya U.B go dira Boenjenere morago ga Tirelo Sechaba. Ga na pelaelo gore o tlaa amogelwa kwa U.B ka go re o botlhale tota. Mareko ene a re o rata bongaka ba diphologolo. A re o batla go nna le polase le leruo le lentsi. Mosetsana a re ene o eletsa go nna mooki go thusa ba ba lwalang.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ke na le bomme ba le babedi. Rre o nyetse basadi ba babedi. O nyetse mme pele ka gore o kgonne go nnal le ngwana a le mongwe fela - ebong, nna. Ntate a nyala monnawe mme, ebong, Mmangwanne, yo o leng mmagwe Itumelang, Mareko le Neo. Itumelang o na le dingwaga di le 17, Mareko di 13, Neo ene di 10. Rotlhe re nna mmogo ka boitumelo. Bogologolo go ne go siame fela go nyala basadi ba bantsi. Gompieno ga go a tlwaelesega.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Re na le marantafole a le matlhano. E nnye ke ya boapeelo, e nngwe ke ya bana, e nngwe ya ga rre, mme tse pedi ke tsa basadi ba gagwe, mongwe le mongwe o na le ya gagwe.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;Araba Dipotso Tse&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Leina la mokwadi ke mang?&lt;br /&gt;
# Batsadi ba gagwe ke bo-mang?&lt;br /&gt;
# Mosetsan(?) yo o tsaletswe kae?&lt;br /&gt;
# Ramotswa o mo kgaolong efe?&lt;br /&gt;
# Go nna batho ba le kae mo Ramotswa?&lt;br /&gt;
# Tuelo o na le dingwaga di le kae?&lt;br /&gt;
# Tuelo o na le bo-monnawe ba le kae?&lt;br /&gt;
# O dira ngwaga wa bokae kwa University?&lt;br /&gt;
# O ithutela go nna eng?&lt;br /&gt;
# Itumelang o ikaelela go dira eng kwa U.B?&lt;br /&gt;
# O tlaa ya U.B leng?&lt;br /&gt;
# Tirelo Sechaba ke eng ka Sekgowa?&lt;br /&gt;
# Tuelo o na le natsadi ba le kae? (Tlhalosa/Explain)&lt;br /&gt;
# A batho ba, ba nna mmogo?&lt;br /&gt;
# Go na le matlo a le kae mo lapeng?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Template table - Vocabulary===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| kgaolong || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| dikhilomethara || x &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| santse || x &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ipereka || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| molao || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| morago || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ebong || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| lokwalo || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| pelaelo || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| amogelwa || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| boitumelo || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Bogologolo || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlwaelesega || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| marantafole || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| boapeelo || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| mongwe le mongwe || x  &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
[[User:Jacob|Jacob]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Adjectives&amp;diff=185</id>
		<title>Adjectives</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Adjectives&amp;diff=185"/>
		<updated>2007-05-31T19:30:24Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
Aim - use adjectives to describe things - the TALL man, the NEW car&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Soft Adjectives===&lt;br /&gt;
When using these adjectives, add the subject prefix to the start of the adjective.&lt;br /&gt;
*-ntle (beautiful) mosadi montle, basadi bantle, le@@ lentle, etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| -ntle || beautiful &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -tona || big &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -kima || fat &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -sesane || slim &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -nnye || small/young/little &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -leele || long/tall &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -khutshwane || short &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -ntsi || many/plenty &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -sweu || white &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -ntsho || black &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -tala || blue/green &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -hibidu || red &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Strong/Hard Adjectives===&lt;br /&gt;
These adjectives stay the same whatever the noun is.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*monate (nice/enjoyable) @@@ monate, ba@@ monate, le@@ monate, etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| monate || nice/enjoyable/tasty &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| maswe || ugly/bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| turu || expensive &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| chipi || cheap &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| thata || hard/strong/very much&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| motlhofo || weak/lightweight/simple &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| leswe || dirty &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sekono || clean &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| bokete || hard/heavy &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Use in simple sentences===&lt;br /&gt;
*nna ke montle - I am beautiful&lt;br /&gt;
*mosadi o montle - the woman is beautiful&lt;br /&gt;
*Batswana ba bantsi mo Botswana - Batswana are many in Botswana&lt;br /&gt;
*Batswana ga ba bantsi mo UK - Batswana are few (not many) in the UK&lt;br /&gt;
*mosese o mohibidu - the dress is red (or &amp;quot;the red dress&amp;quot; see below)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===More complex sentences===&lt;br /&gt;
using the adjective in normal sentences requires use of the &amp;quot;adjectival concord&amp;quot;, related to the [[relative]] construction see later.&lt;br /&gt;
*mosadi yo montle o bidiwa Sara - the beautiful woman is called Sarah&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
here &amp;quot;yo&amp;quot; is the adjectival concord for noun mosadi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Adjectival Concords ===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| Class || Example || Adjectival Concord  || Soft Adjective || Subject Marker&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 1 || Mosadi || yo  || mo-ntle || o&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 2 || Batho ||  ba  || ba-ntle || ba&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 3 || Molomo || o || mo-ntle || o&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 4 || mesese || e || me-ntle || e &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 5 || legodu || le || le-ntle || le&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 6 || makgowa || a || ma-ntle || a&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 7 || Setswana || se || se-ntle || se&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 8 || dimumu || tse || di-ntle || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 9 || koloi || e || ntle || e&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 10 || diphologolo || tse || di-ntle || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 11 || lorole || lo || lo-ntle || lo&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 12 || dikgong || tse || di-ntle || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 14 || borotha || bo || bo-ntle || bo&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 15 || go ithuta || go || go-ntle || go&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Note the adjectival concord is the same as the subject prefix except for class 1 o -&amp;gt; yo and subject prefix di -&amp;gt; tse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Comprehension Exercise===&lt;br /&gt;
Leina la me ke Sara. Ke fana ka Boardman. Ke tswa kwa California mo Amerika. Ke na le dingwaga di le 23. Batsadi ba me ba nna kwa California. Rre ke ngaka ya meno, mme ene ga a bereke o tlhokomela lelapa. Re bararo, ke na le bo-kgaitsadiake ba babedi, yo motona le yo monnye. Nkgonne o bereka mo restaurenteng, o itse go apaya thata. O tlhola a re apeela pizza, tlhapi le dikheiki. Leina la gagwe ke Paul. O na le dingwaga di le 25. Paul o nyetse. Mosadi wa gagwe o bidiwa Kim. Ba ne le ngwana a le mongwe fela, ke mosetsana.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nnake o bidiwa Rob, o na le dingwaga tse 19. O santse a tsena sekolo kwa University ya California. O dira ngwaga wa bobedi.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rotlhe re rata Rob thata ka gore re akanya gore ke mosimane yo monnye, gape o botlhale thata. Ke akanya gore ngwaga e, Rob o tlaa nketela. Fa a tla, re tlaa ya kwa Chobe go bone diphologolo. Kwa Chobe go monate ka gore go na le diphologolo, dinonyane le metsi a mantsi.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nkoko le ntatemogolo ba tlhokafetse. Ke na le rakgadi le malome. Rakgadi o bereka mo shopong. Go a na bana, o nna a le nosi. Fa ke fetsi tiro ya me mono, ke tlaa nna le rakgadi kwa Pensylvania. Malome ene o na le bana ba le babedi. Bo-Ntsalake ba tsena mo High School, ke basetsana botlhe. Ke a ba rata, gape ke eletsa gore le bone ba nketele fa dikolo tsa bone di tswalwa.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;Jaanong araba dipotso tse: (now answer these questions:)&amp;#039;&amp;#039; &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Leina la mokwadi ke mang?&lt;br /&gt;
#Dingwaga tsa gagwe di kae?&lt;br /&gt;
#O tsaletswe kae?&lt;br /&gt;
#Rragwe o dira eng?&lt;br /&gt;
#Leina la mogolowe ke mang?&lt;br /&gt;
#Rob ke mang?&lt;br /&gt;
#Rob ke ngwana wa bokae mo lapeng?&lt;br /&gt;
#Botlhe ba rata Rob ka goreng?&lt;br /&gt;
#Rob o dira ngwaga wa bokae kwa University?&lt;br /&gt;
#Kwa Chobe go monate kagoreng?&lt;br /&gt;
#Sara o ikaelela go dira eng fa a fetsa tiro ya gagwe mono?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Vocabulary===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| fana || surname / here  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| dingwaga || years  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| batsadi || parents&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ngaka ya meno || dentist (doctor of teeth)  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhokomela || to nurse/look after&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| lelapa || home / compound&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -raro || three  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kgaitsadiaka || my brother/sister  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhola || to spend the day &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| apeela || to cook for &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhapi  || fish  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| dikheiki || cakes&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| nyetse || has married (past tense)  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| fela || only / nonetheless &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| santse || has rained lightly (past tense) ????&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| rotlhe || all of us  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| akanya || to think &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| gore || that/so that  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| botlhale || intelligent/clever  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| nketela || visit me  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| diphologolo || animals  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| diononyane || birds&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -ntsi || many/too much&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhokafetse || has become scarce/has died  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| rakgadi || aunt (father&amp;#039;s sister)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| malome || uncle (mather&amp;#039;s brother)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| a le nosi || alone&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| fetsa || finish/complete &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| botlhe || all of them ??&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| eletsa || wish for/desire&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| dikolo || schools &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tswalwa || being closed/shut  &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
[[User:Jacob|Jacob]]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Numbers&amp;diff=184</id>
		<title>Numbers</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Numbers&amp;diff=184"/>
		<updated>2007-05-31T19:28:54Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
Numbers are often spoken in English, particularly for larger numbers.  &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Numbers===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| 1 || -ngwe || first || ntlha&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 2 || -bedi || second || bobedi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 3 || -raro || third || boraro&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 4 || -nne || fourth || bone&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 5 || -tlhano || fifth || botlhano&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 6 || -rataro || sixth || borataro&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 7 || -supa || seventh || bosupa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 8 || -robabobedi || eighth || borobabobedi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 9 || -robabongwe || ninth || borababongwe&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 10 || -some/-lesome || tenth || bosome/bolesome&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 15 || lesome le botlhano || - || -&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| 20 || masome a mabedi || - || -&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| many || ntsi || - || -&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Examples===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| bana ba le bararo || 3 children&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Days of the Week===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| letsatsi la bongwe || Mantaga || Monday&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| letsatsi la bobedi || Labobedi || Tuesday&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| letsatsi la boraro || Laboraro || Wednesday&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| letsatsi la bone || Labone || Thursday&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| letsatsi la botlhano || Labotlhano || Friday&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| letsatsi la borataro || Sateretaga / Matlhatso || Saturday&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| letsatsi la bosupa || Sontaga / Tshipi || Sunday&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Verbs_-_past_continuous_tense&amp;diff=183</id>
		<title>Verbs - past continuous tense</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Verbs_-_past_continuous_tense&amp;diff=183"/>
		<updated>2007-05-31T19:28:06Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
The past continuous tense is used for an action which was in progress at a point in the past. For example &amp;quot;he was going to Gauteng&amp;quot;. In Setswana, this is formed by using an &amp;quot;auxiliary verb&amp;quot; (ne). Both the verb ne and the original verb take the object marker.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Past Continuous positive===&lt;br /&gt;
* ke ne ke ithuta Setswana = I was learning Setswana&lt;br /&gt;
* o ne o ithuta Setswana = you were learning Setswana&lt;br /&gt;
* o ne a ithuta Setswana = she was learning Setswana &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| ke ne ke nna kwa Kanye ngwaga e e fetileng || I was staying in Kanye last year &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| o ne o tshameka sentle thata || you were playing very well &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Mosidi o ne a opela monate || Mosidi was singing nicely &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| re ne re ithuta go bala le go kwala || we were learning (how) to read and write &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Bo-rra, a lo ne lo bua kaga dikgomo ? || Gentlemen, were you talking about cattle ? &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Dikgomo di ne di nwa metsi kwa sedibeng || @@@&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Dipodi di ne di fula kwa thabeng || the goats were grazing at the mountain &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Past Continuous negative===&lt;br /&gt;
An additional &amp;quot;sa&amp;quot; is placed just before the verb to make it negative, and the end of the verb is changed to -e&lt;br /&gt;
* ke ne ke sa ithute Setswana = I wasn&amp;#039;t learning Setswana&lt;br /&gt;
* o ne o sa ithute Setswana = you weren&amp;#039;t learning Setswana&lt;br /&gt;
* o ne a sa ithute Setswana = she wasn&amp;#039;t learning Setswana &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| ke ne ke sa nne kwa Kanye ngwaga e e fetileng || I wasn&amp;#039;t staying in Kanye last year &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| o ne o sa tshameke sentle thata || you weren&amp;#039;t playing very well &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Mosidi o ne a sa opele monate || Mosidi wasn&amp;#039;t singing nicely &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| re ne re sa ithute go bala le go kwala || we weren&amp;#039;t learning (how) to read and write &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Bo-rra, a lo ne lo sa bue kaga dikgomo ? || Gentlemen, weren&amp;#039;t you talking about cattle ? &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Dikgomo di ne di sa nwe metsi kwa sedibeng || @@@&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Dipodi di ne di sa fule kwa thabeng || the goats weren&amp;#039;t grazing at the mountain &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Past Continuous of &amp;quot;to be&amp;quot; (Copulative)===&lt;br /&gt;
This is formed using &amp;quot;le&amp;quot; for the verb in the positive &lt;br /&gt;
* ke ne ke le kgosi = I was a chief&lt;br /&gt;
* o ne o le kgosi = you were a chief&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
In the negative, &amp;quot;se&amp;quot; is used&lt;br /&gt;
* ke ne ke se kgosi = I wasn&amp;#039;t a chief&lt;br /&gt;
* o ne o se kgosi = you weren&amp;#039;t a chief&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| ke ne ke le kgosi ngwaga e e fetileng || I was the chief last year &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ke ne ke se kgosi ngwaga e e fetileng || I wasn&amp;#039;t the chief last year &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| go ne go le tsidi maabane || it was cold yesterday &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| go ne go se tsidi maabane || it wasn&amp;#039;t cold yesterday &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Exercise===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| gompieno ka 7.10 ke ne ke le mo tseleng go tla B.O.C || x &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ke na ke le mokima ngwaga e e fetileng || x &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Tumelo o ne a le kae maabane maitseboa ? || x &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| O ne a le kwa Mike&amp;#039;s Kitchen || x &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A go ne go le monate kwa Bull and Bush ? || x &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Ee, go ne go le monate thata || x &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A go ne go le Labotlhano maabane ? || x &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Nnyaa, go ne go se Labotlhano || x &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ke ne ke le nosi mo sekolong maabane || x &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ke ne ke le nosi fa ke simolola ga apaya || x &lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Possessives&amp;diff=182</id>
		<title>Possessives</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Possessives&amp;diff=182"/>
		<updated>2007-05-31T19:27:13Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
Aim - be able to describe ownership using possessive markers (my/your/our etc).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Possessive expressions are formed using a possessive marker, which depends on the noun class of the thing possessed.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| mosadi wa motsomi || the wife of the hunter || (mosadi = class 1)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| molomo wa tau || the mouth of the lion || (molomo = class 3)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| lee la ntshe || the egg of the ostrich || (lee = class 5)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| selepe sa kgosi || the axe of the chief || (selepe = class 7)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ditlhako tsa ngwana || the shoes of the child || (ditlhako = class 8)&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The possessive markers are formed by taking the subject marker and adding &amp;quot;a&amp;quot; as follows:&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Possessive Markers ===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| Class 1 || Mosadi || o + a|| wa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 2 || Batho || ba + a || ba&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 3 || Molomo || o + a || wa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 4 || mesese || e + a || ya&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 5 || legodu || le + a || la&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 6 || makgowa || a + a || a&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 7 || Setswana || se + a || sa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 8 || dimumu || di + a || tsa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 9 || koloi || e + a || ya&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 10 || diphologolo || di + a || tsa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 11 || lorole || lo + a || xxx&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 12 || dikgong || di + a || tsa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 14 || borotha || bo + a || xxxx&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 15 || go ithuta || go + a || xxxx&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Personal Possessive ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| mine || - me || ngwana wa me|| my child&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| your || - gago || dilepe tsa gago || your x&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| his/her || - gagwe || baithuti ba gagwe || his/her x&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| our || - rona || ngwana wa rona || our child&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| your (plural) || - lona || Ditonki tsa lona || x&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| their || - bone || ngwana wa bane || thier child&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Possession with a Person&amp;#039;s Name===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
When a name or kinship term is used with a possessive, the word &amp;quot;ga&amp;quot; is added before the name&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| ngwana wa ga Neo || Neo&amp;#039;s child&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ke mosese wa ga Nthati || it is Nthati&amp;#039;s dress&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| re bonye dikgomo tsa ga Dikeledi || we saw Dikeledi&amp;#039;s cattle&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ba badile dibuka tsa ga Shakespeare || they read Shakespeare&amp;#039;s books&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| dinsta tsa gago di bolaile dipodi tsa ga maolme || your dogs have killed my uncle&amp;#039;s goats&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Possession question - Whose ? ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Descriptive Possessives&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Times_of_day&amp;diff=181</id>
		<title>Times of day</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Times_of_day&amp;diff=181"/>
		<updated>2007-05-31T19:26:07Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
nako mang? = what time?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Times===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| kgantele || a few moments/hours ago &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| gompieno || today &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| maabane || yesterday &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kamoso || tomorrow &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| maloba || a few days/weeks/months ago &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| maloba a maabane || day before yesterday &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| beke e || this week &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| beke e e tlang || the week which is coming&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| beke e e fetileng || the week which is past &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kgwedi || month &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ngwaga || year &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| paka e selemo || summer&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| paka e mariga || winter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| paka e letlhatula || harvest time &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Times of day===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| phakela / mo mosong || morning &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| motshegare || day time &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tshokologo || afternoon &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| maitseboa || evening &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| bosigo || night &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Telling the Time===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
|  ke robetse ka 11 maabane bosigo || I slept at 11 o&amp;#039;clock yesterday night&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Examples===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| x || x &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x &lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Location&amp;diff=180</id>
		<title>Location</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Location&amp;diff=180"/>
		<updated>2007-05-31T19:24:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
In this lesson you will learn about locations and how to talk about location (in front of, nearby etc)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Locatives===&lt;br /&gt;
locatives &amp;quot;ko/kwa&amp;quot;, &amp;quot;mo&amp;quot; and &amp;quot;fa&amp;quot; are used to describe location. &amp;quot;mo&amp;quot; usually means &amp;quot;in, on, inside&amp;quot; while &amp;quot;ko/kwa&amp;quot; usually means &amp;quot;to, from, at&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| o kae? || where are you/he/she ?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ke bereka mo ofising || I am working in the office&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| o nna kwa Broadhurt mo Gaborone || he stays at Broadhurst in Gaborone&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Festus o ko Francistown || Festus is in Francistown&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Ba kwa tirong || They are at work&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Sarah o yo || Sarah is here&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Sarah ga a yo || Sarah is not here&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Note the use of &amp;quot;ofising&amp;quot; and &amp;quot;tirong&amp;quot; above. In general, whenever a noun is used as a location following &amp;quot;ko/kwa/mo/fa&amp;quot; then -ng is added at the end, unless the noun ends in &amp;quot;a&amp;quot; in which case the &amp;quot;a&amp;quot; is replaced by &amp;quot;-eng&amp;quot;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Location nouns===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| banka || bankeng || in the bank&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sepatela || sepateleng || in the hospital&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| moraka || morakeng || at the cattle post&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kereke|| kerekeng || in the church&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| motse || motseng || in the village&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tafole|| tafoleng || on the table&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kopi || koping || in the cup&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ofisi || ofising || in the office&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| lefifi || lefifing || in the dark/darkness&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sephiri || sephiring || in secret/privacy&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| shopo || shopong || in the shop&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| toropo || toropong || in the town&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tiro || tirong || in the workplace&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sekolo || sekolong || in the school&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| maru || marung || in the clouds&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
see later lesson [[getting around]] for how to say &amp;quot;on top of&amp;quot;, &amp;quot;underneath&amp;quot; etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Where is?===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A || John o kae ?|| Where is John ?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || O teng || He is here/roundabouts&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Bese e* kae ? || Where is the bus ?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Bese e teng || The bus is here/there&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
* &amp;quot;e&amp;quot; is the subject marker for the noun &amp;quot;bese&amp;quot; see [[noun classes]] later&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Conversation===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A || Dumela tsala ya me || Hello my friend&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Dumela Dineo, o tlhotse jang? || Hello Dineo , how have you spent your day ?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Ke tlhotse, wena o kae? || Good, how are you ?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Le nna ke teng. O ya kae o itlhaganetse jaana ? || I&amp;#039;m fine as well. Where are you going in such a hurry?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Ke ya kwa bankeng, ke batla madi go ya kwa dikopelong ka moso || I&amp;#039;m going to the bank, I need money to go to the music competitions tomorrow&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Ao! Dikopelo di kae ? || Oh! where are the competitions ?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Di kwa Mochudi kwa sekolong sa Molefi || They are in Mochudi at Molefi School&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Ehe! O tlaa boa leng ? || Right! when will you come back ?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Ke akanya gore ke tlaa boa ka moso morago ga dikopelo || I think that I will come back tomorrow after the competitions&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Mme o tsamaya ka eng ? || How are you getting there&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Ke tlaa tsamaya ka dibese ka gore ke tshaba dilifiti || I will go by buses because I am afraid of lifts&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Ruri tsala ya me, le nna ke tshaba dilifti. O tsamaye sentle || Certainly my friend, I am also afraid of lifts&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Ee, rra tlaa bonana fa ke boa || Yes, we will see each other when I come back&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
This example uses the [[verbs - future tense]] and subject marker &amp;quot;di&amp;quot; for noun &amp;quot;dikopelo&amp;quot; which we will see in the next lesson.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Verbs_-_present_tense&amp;diff=179</id>
		<title>Verbs - present tense</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Verbs_-_present_tense&amp;diff=179"/>
		<updated>2007-05-31T19:23:52Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
Verbs in Setswana (and most Bantu languages) are almost always accompanied by a subject marker (except in the imperative/command form).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Basic Subject Markers===&lt;br /&gt;
We have already seen the subject markers&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| ke || I (1st person)  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| o ||  you (2nd person)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| o* ||  he/she (3rd person)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| re || we &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| le** ||  you (plural)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ba || them&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
.*in the negative, this becomes &amp;quot;a&amp;quot;&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
.**in some dialects, marker &amp;quot;lo&amp;quot; is used instead of &amp;quot;le&amp;quot;&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
These are the subject markers for people, there are many other markers for nouns which belong to other classes - see later in [[noun classes]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Present Tense (Short Form)===&lt;br /&gt;
In this form, the present tense is simply made by adding the subject marker and the verb. However, this can only be used when there is a word following the verb (otherwise you use the &amp;quot;long form&amp;quot; see below)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| ke bidiwa Paul || I am called Paul  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| o bidiwa Ntathi ||  she is called Ntathi (or you are called Ntathi)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| monna o ja apole || the man (he) is eating an apple&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| re ithutha Setswana  || we are learning Setswana &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ke bao ko lelapeng  || I am returning home&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Present Tense (long form)===&lt;br /&gt;
If there are no words following the verb, then an extra &amp;quot;a&amp;quot; marker must be added before the verb (called the &amp;quot;long form marker&amp;quot;)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| re a ithuta || we are learning&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| basadi ba a ja ||  the women (they) are eating&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ke a kwala  || I am writing&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ke a bao jaanong || I am returning now *&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
.* the verb still takes the long form even though followed by &amp;quot;jaanong&amp;quot;. More strictly the long form applies if the verb is &amp;quot;questionable&amp;quot; (eg &amp;quot;I am returning now&amp;quot; is questionable - where are you returning? but &amp;quot;I am returning home&amp;quot; is not)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Present Tense (negative)===&lt;br /&gt;
To form the negative, the negative article &amp;quot;ga&amp;quot; comes before the subject marker, and the end of the verb changes from &amp;quot;a&amp;quot; to &amp;quot;e&amp;quot;. The long form marker &amp;quot;a&amp;quot; disappears.&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| monna o ja apole || monna ga a je apole* || the man (he) is not eating an apple&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| re ithutha Setswana  || ga re ithuthe Setswana || we are not learning Setswana &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| re a ithuta ||  ga re ithute || we are not learning&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| basadi ba a ja ||  basadi ga ba je || the women (they) are not eating&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ke a kwala || ga ke kwale || I am not writing&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
.* Note &amp;quot;o&amp;quot; subject marker changes to &amp;quot;a&amp;quot; in negative form&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Verb &amp;quot;to be&amp;quot;===&lt;br /&gt;
There is no direct equivalent of the verb &amp;quot;to be&amp;quot; in Setswana. The marker &amp;quot;ke&amp;quot; is used to express identity, but in other situations the normal subject marker is used. &lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| Jane ke moruti ||  Jane is a teacher&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Jane o montle || Jane is beautiful&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
This will become clearer with use&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Negative of verb &amp;quot;to be&amp;quot;===&lt;br /&gt;
The marker &amp;quot;se&amp;quot; is used as the negative of &amp;quot;ke&amp;quot;&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| Jane ga se moruti ||  Jane is not a teacher&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Jane ga o montle || Jane is not beautiful&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Verb &amp;quot;to have&amp;quot;===&lt;br /&gt;
The words &amp;quot;na le&amp;quot; are used for possession, and also for association (think of it as being &amp;quot;to be with&amp;quot;)&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| ke na le koloi || I have a car&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Jane o na le bana ||  Jane has children&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Mary o na le Pitso || Mary is with Pitso&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Go na le batho mo ofising || There are people in the office (literally &amp;quot;to be with people in the office&amp;quot;)&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&amp;quot;Go&amp;quot; is the subject marker for infinitives (see later in [[noun classes]])&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Negative of &amp;quot;to have&amp;quot;===&lt;br /&gt;
In the negative form as well as adding the negative article &amp;quot;ga&amp;quot;, the &amp;quot;le&amp;quot; dissapears&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| ke na le koloi || ga ke na koloi || I don&amp;#039;t have a car&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Jane o na le bana || Jane ga a na bana ||  Jane hasn&amp;#039;t any children&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Mary o na le Pitso || Mary ga a na Pitso || Mary isn&amp;#039;t with Pitso&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Go na le batho mo ofising || Ga go na batho mo ofising || There aren&amp;#039;t any people in the office&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Vocabulary - Verbs ===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| bereka || work&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| rata || like/love&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ithuta || learn&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tshwara || catch&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| thusa || help&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| bina || dance&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| opela || sing&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| nwa || drink&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| taga || intoxicate&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| utswa || steal&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| batla || want/need&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sia || run away&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| bela || boil/brew&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tsoga || wake up &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhola || spend the day&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| robala || sleep&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sala || stay&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Vocabulary - Nouns ===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| mosadi || basadi || woman &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| mosetsana || basetsana || girl&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| motswana || batswana || Botswana national&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| moithuti || baithuti || trainees/learners&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| lepodisi || x || police officer&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || masole || soldier&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sefofu || x || blind person&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || digole || disabled person&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kgomo || x || cow&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| lonao || x || foot&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| bojalwa || x || beer/alcoholic beverage&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| mabele || x || sorghum&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| setswana || x || language of Batswana&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| legodu || x || thief&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| metsi || x || water&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| madi || x || money/blood&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Introducing_yourself&amp;diff=178</id>
		<title>Introducing yourself</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Introducing_yourself&amp;diff=178"/>
		<updated>2007-05-31T19:23:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
By the end of this lesson you will be able to introduce yourself and others.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Subject Markers and Personal Pronouns===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| ke || me (1st person) || nna || myself &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| o ||  you (2nd person) || wena || yourself&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| o ||  he/she (3rd person) || ene || himself/herself&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| re || us || rona || ourselves &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| le ||  you (plural)|| lona || yourselves &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ba || them || bone || themselves&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Introduction 1===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A || O bidiwa mang ?   ||   Who are you called ?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Ke bidiwa Peter ||  I am called Peter&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || O tswa kae ? ||  Where are you from ?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Ke tswa kwa* UK, wena o tswa kae ? || I come from the UK, where are you from?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Le nna ke tswa kwa* UK ||  and I also come from the UK&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || O tsile leng mo Botswana ?||  When did you come to Botswana?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Ke tsile ka September 2006  ||  I came in September 2006&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || O tsile ka eng ? ||  How did you come [you came with what?]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Ke tsile ka sefofane ||  I came by airoplane&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Mo Botswana o dira eng ? || What do you do in Botswana ?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Ke ithuta Setswana ||  I am learning Setswana&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Jaanong o nna kae ? ||  Now where do you stay ?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Ke nna kwa* Broadhurst, wena o nna kae? ||  I stay in Broadhurst, where do you stay ?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Ke nna kwa* Block 6 ||  I stay in Block 6&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Go siame rra ||  OK sir&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
NOTE * &amp;quot;ko&amp;quot; is often used instead of &amp;quot;kwa&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Introduction 2===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A || Leina la gago ke mang? || What is your name ?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Leina la me ke Peter. Wena, leina la gago ke mang? ||  My name is Peter. What is your name?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Leina la me ke Robert || My name is Robert&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Sefane sa gago ke mang? || What is your surname&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Sefane sa me ke Jones ||  My surname is Jones&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Mosetsana yole o bidiwa mang ? || The girl over there, what is she called ?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Leina la gagwe ke Bonolo || Her name is Bonolo&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Introduction 3===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Ke bidiwa Peter, wena o mang ? || I am called Peter, who are you ?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Ke bidiwa Bonolo ||  I am called Bonolo&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Ke itumelela go go itse || I am happy to know you&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The identification card for Batswana is called OMANG from &amp;quot;o mang&amp;quot;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Greetings&amp;diff=177</id>
		<title>Greetings</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Greetings&amp;diff=177"/>
		<updated>2007-05-31T19:21:44Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;__NOTOC__&lt;br /&gt;
This lesson teaches you to greet and understand greetings&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Formal Greeting (singular)===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Dumela rra   ||   Hello Sir&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Dumela mma, o tsogile jang ?||  Hello madam, how are you ? [literally &amp;quot;how did you wake up&amp;quot;]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Ke tsogile sentle, wena o tsogile jang ? ||  I am fine, how are you ?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Ke tsogile sentle || I am fine&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
As an alternative to &amp;quot;tsogile&amp;quot; (woke up) in the afternoon &amp;quot;tlhotse&amp;quot; (spent the day), and in the early morning &amp;quot;robetse&amp;quot; (slept) can be used.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Less Formal Greeting (singular)===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Dumela rra   ||   Hello Sir&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Dumela mma, o kae? ||  Hello madam, how are you ? [literally &amp;quot;where are you&amp;quot;]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| A || Ke teng, wena o kae ? ||  I am fine, how are you ?&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Ke teng || I am fine&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Less Formal Greeting (plural)===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Dumelang,  le kae? / lo kae?||   Hello, how are you ? (plural)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B || Re teng || We are fine&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Informal Greeting (singular)===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Go jwang ?||   How is it ? &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Go sharpu ||  OK &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
-&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Wa reng ?||   What&amp;#039;s up ? [literally &amp;quot;what do you say&amp;quot;]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Ga ke re sepe (or Go sharpu) ||  OK [literally &amp;quot;I don&amp;#039;t say anything&amp;quot;]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Entering a House ===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Ko ko!||   Knock knock!&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Tsena ||  Come in&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Goodbye===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  (Go siame rra) sala sentle||   (OK sir) Goodbye [literally &amp;quot;stay well&amp;quot;]&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  (Go siame mma) tsamaya sentle ||  (OK madam) Goodbye [literally &amp;quot;leave well&amp;quot;]&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Informal Goodbye===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| A ||  Boroko mma ||   Goodnight madam&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| B ||  Robala sentle rra ||  Sleep well sir&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| - ||  Re tlaa bonana ||  We will see each other&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Vocabulary===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| dumela ||  dumelang || Hello/Good Morning/Afternoon &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tsoga || tsogile || wake/woke up &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhola || tlhotse  || spend/spent the day&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| robala || robetse  || sleep/slept&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sala ||   -  || stay&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tsamaya  || -  || leave/go&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| bonana || -  || see each other&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| botoka || -  || better&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| go siame || -  || its OK/fine&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sharpu || -  || OK (slang)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| jang ? || -  || how&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kae ? || -  || where&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| boroko || -  || good night&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| koko || -  || knock-knock&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| teng || -  || there/around/available&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sentle || -  || well/good&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Noun_classes&amp;diff=176</id>
		<title>Noun classes</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Noun_classes&amp;diff=176"/>
		<updated>2007-05-31T19:15:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Like most Bantu languages, Setswana contains many noun classes. While English doesn&amp;#039;t really have noun classes (other than singluar and plural), French could be said to contain four noun classes (masculine singular, masculine plural, feminine singular, feminine plural) which each have their own agreements for adjectives etc.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
It is possible to be understood in Setswana without getting all the noun class agreements correct, and some people may find it easier to pick up the different subject markers by ear over time. However, the following brief description is given to assist the learner who wants to understand the grammar behind the language.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Setswana has around 16 noun classes. The following is based on the noun classification system for Bantu languages developed by [http://en.wikipedia.org/wiki/Carl_Meinhof Carl Meinhof]. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Class 1 and 2 (mo- ba-)===&lt;br /&gt;
*These are all for people (though not all people words are in these classes). Class 1 is for singular (motho = person, moruti = teacher) while Class 2 is plural (batho = people, baruti = teachers).&lt;br /&gt;
*Also in class 1 are Proper nouns (eg names Nthati, Sarah etc) and kinship terms eg ngwana=child, mme = mother, rre mogolo = grandfather etc.&lt;br /&gt;
*Also in class 2 is BoSarah = Sarah &amp;amp; company/friends, and plural kinship terms eg bana=children&lt;br /&gt;
*These nouns take the subject markers which we have seen already (ke,o,o,re,le,ba)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Class 3 and 4 (mo- me-)===&lt;br /&gt;
*These classes are non personal nouns, in particular trees and some parts of the body&lt;br /&gt;
*These nouns take subject marker o and e&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Class 5 and 6 (le- ma-)===&lt;br /&gt;
*These classes contain words for professions, many of which have undesirable associations&lt;br /&gt;
*These nouns take subject marker le and a&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Class 7 and 8 (se- di-)===&lt;br /&gt;
*Includes nouns for disability, languages and culture&lt;br /&gt;
*These nouns take subject marker se and di&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Class 9 and 10 (- di-)===&lt;br /&gt;
*This is the &amp;quot;junk class&amp;quot; in which most imported words from other languages fall.&lt;br /&gt;
*It also includes many of the animal nouns&lt;br /&gt;
*These nouns take subject marker e and di&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Class 11 and 12 (lo- di-)===&lt;br /&gt;
*This class includes natural phenomena and also long objects&lt;br /&gt;
@@&lt;br /&gt;
*These nouns take subject marker lo and di&lt;br /&gt;
*Class 12 takes all the same agreements as Class 10, and is therefore omitted from some guides&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Class 14 (bo-)===&lt;br /&gt;
*These are called collective nouns, such as:&lt;br /&gt;
@@@@@@&lt;br /&gt;
*These nouns take subject marker bo&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Class 15 (go -)===&lt;br /&gt;
*These are nouns formed from infinitive verbs (gerunds), such as go ya=to eat, go ithuta=to learn etc. For example in the sentence &amp;quot;to learn is good&amp;quot; &amp;quot;to learn&amp;quot; is a noun which would be in this class&lt;br /&gt;
*These nouns take subject marker go&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Class 16,17,18 (fa-, ko- mo-)===&lt;br /&gt;
*The final classes are called the locative classes and are to do with location&lt;br /&gt;
*They are beyond the scope of the beginner&amp;#039;s course !&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===[[noun class summary table]]===&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Kinship_terms&amp;diff=175</id>
		<title>Kinship terms</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Kinship_terms&amp;diff=175"/>
		<updated>2007-05-28T19:41:46Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Kinship terms===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| &amp;quot;my father&amp;quot; || &amp;quot;your father&amp;quot; || &amp;quot;his/her father&amp;quot; || English&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Rre/Ntate || Rrago || Rraagwe || Father &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Mme || Mmago || Mmaagwe || Mother&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Rre-Mogolo/Ntate-Mogolo || Rrago-Mogolo || Rraagwe-Mogolo || Grandfather&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Mme-Mogolo/Nkoko || Mmago-Mogolo || Mmaagwe-Mogolo || Grandmother&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Nkgonne(Aubuti/Ausi) || Mogoloo (Aubutiago/Ausiago) || Mogolowe || Elder brother/sister&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Nnake || Monnao || Monnawe || Younger brother/sister&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Kgaitsadiake || Kgaitsadio || Kgaitsadie || Sibling of the opposite sex&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Rangwane || Rangwanaago || Rangwanaagwe || Paternal uncle&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Rakgadi || Rakgadiago || Rakgadiagwe || Paternal aunt&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Malome || Malomaago || Malomaagwe || Maternal uncle&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Mmangwane || x || x || Maternal aunt&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Ntsalake || Ntsalao || Ntsalae || Cousin&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Comprehension Exercise===&lt;br /&gt;
Leina la me ke Tuelo Moilwa. Rre ke Bitsang, Mme ke o bidiwa Ipotseng. Ke tsaletswe mo Motsenf wa(s?) Ramotswa. Motse o,o mo kgaolong ya Borwa-Botlhaba. O ka nna dikhilomethara di le 30 go tswa Gaborone. Go nna batho ba le 37,000 mo motseng o. Ke na le dingwaga tse 25 le bonnake ba le bararo, basimane ba babedi le mosetsana. Nnake wa ntlha le wa bobedi ke basimane, mme wa bofelo ke mosetsana. Bonnake ba basimane ba tsena sekolo kwa Kagiso Secondary. Wa mosetsa a santse a le mo sekolong se se botlana sa mission.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nna ke dira ngwaga wa bone kwa University ya Botswana (U.B). Ke ithutela go nna Agente. Ngwaga o o tlang ke tlaa bo ke bereka mo ga Goromente mo Attorney General&amp;#039;s Chamber. Ke tlaa bereka dingwaga di le nne ka gore ke molao, mme morago ke tlaa ipereka.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nnake wa ntlha, ebong Itumeleng, o dira lokwalo la botlhano fa wa bobedi ebong, Mareko, a dira la boraro. Itumeleng a re o batla go ya U.B go dira Boenjenere morago ga Tirelo Sechaba. Ga na pelaelo gore o tlaa amogelwa kwa U.B ka go re o botlhale tota. Mareko ene a re o rata bongaka ba diphologolo. A re o batla go nna le polase le leruo le lentsi. Mosetsana a re ene o eletsa go nna mooki go thusa ba ba lwalang.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ke na le bomme ba le babedi. Rre o nyetse basadi ba babedi. O nyetse mme pele ka gore o kgonne go nnal le ngwana a le mongwe fela - ebong, nna. Ntate a nyala monnawe mme, ebong, Mmangwanne, yo o leng mmagwe Itumelang, Mareko le Neo. Itumelang o na le dingwaga di le 17, Mareko di 13, Neo ene di 10. Rotlhe re nna mmogo ka boitumelo. Bogologolo go ne go siame fela go nyala basadi ba bantsi. Gompieno ga go a tlwaelesega.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Re na le marantafole a le matlhano. E nnye ke ya boapeelo, e nngwe ke ya bana, e nngwe ya ga rre, mme tse pedi ke tsa basadi ba gagwe, mongwe le mongwe o na le ya gagwe.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;Araba Dipotso Tse&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Leina la mokwadi ke mang?&lt;br /&gt;
# Batsadi ba gagwe ke bo-mang?&lt;br /&gt;
# Mosetsan(?) yo o tsaletswe kae?&lt;br /&gt;
# Ramotswa o mo kgaolong efe?&lt;br /&gt;
# Go nna batho ba le kae mo Ramotswa?&lt;br /&gt;
# Tuelo o na le dingwaga di le kae?&lt;br /&gt;
# Tuelo o na le bo-monnawe ba le kae?&lt;br /&gt;
# O dira ngwaga wa bokae kwa University?&lt;br /&gt;
# O ithutela go nna eng?&lt;br /&gt;
# Itumelang o ikaelela go dira eng kwa U.B?&lt;br /&gt;
# O tlaa ya U.B leng?&lt;br /&gt;
# Tirelo Sechaba ke eng ka Sekgowa?&lt;br /&gt;
# Tuelo o na le natsadi ba le kae? (Tlhalosa/Explain)&lt;br /&gt;
# A batho ba, ba nna mmogo?&lt;br /&gt;
# Go na le matlo a le kae mo lapeng?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Template table - Vocabulary===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| kgaolong || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| dikhilomethara || x &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| santse || x &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ipereka || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| molao || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| morago || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ebong || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| lokwalo || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| pelaelo || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| amogelwa || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| boitumelo || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Bogologolo || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlwaelesega || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| marantafole || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| boapeelo || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| mongwe le mongwe || x  &lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Kinship_terms&amp;diff=174</id>
		<title>Kinship terms</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Kinship_terms&amp;diff=174"/>
		<updated>2007-05-28T19:37:30Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: /* Comprehension Exercise */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Kinship terms===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| &amp;quot;my father&amp;quot; || &amp;quot;your father&amp;quot; || &amp;quot;his/her father&amp;quot; || English&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Rre/Ntate || Rrago || Rraagwe || Father &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Mme || Mmago || Mmaagwe || Mother&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Rre-Mogolo/Ntate-Mogolo || Rrago-Mogolo || Rraagwe-Mogolo || Grandfather&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Mme-Mogolo/Nkoko || Mmago-Mogolo || Mmaagwe-Mogolo || Grandmother&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Nkgonne(Aubuti/Ausi) || Mogoloo (Aubutiago/Ausiago) || Mogolowe || Elder brother/sister&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Nnake || Monnao || Monnawe || Younger brother/sister&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Kgaitsadiake || Kgaitsadio || Kgaitsadie || Sibling of the opposite sex&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Rangwane || Rangwanaago || Rangwanaagwe || Paternal uncle&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Rakgadi || Rakgadiago || Rakgadiagwe || Paternal aunt&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Malome || Malomaago || Malomaagwe || Maternal uncle&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Mmangwane || x || x || Maternal aunt&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Ntsalake || Ntsalao || Ntsalae || Cousin&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Comprehension Exercise===&lt;br /&gt;
Leina la me ke Tuelo Moilwa. Rre ke Bitsang, Mme ke o bidiwa Ipotseng. Ke tsaletswe mo Motsenf wa(s?) Ramotswa. Motse o,o mo kgaolong ya Borwa-Botlhaba. O ka nna dikhilomethara di le 30 go tswa Gaborone. Go nna batho ba le 37,000 mo motseng o. Ke na le dingwaga tse 25 le bonnake ba le bararo, basimane ba babedi le mosetsana. Nnake wa ntlha le wa bobedi ke basimane, mme wa bofelo ke mosetsana. Bonnake ba basimane ba tsena sekolo kwa Kagiso Secondary. Wa mosetsa a santse a le mo sekolong se se botlana sa mission.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nna ke dira ngwaga wa bone kwa University ya Botswana (U.B). Ke ithutela go nna Agente. Ngwaga o o tlang ke tlaa bo ke bereka mo ga Goromente mo Attorney General&amp;#039;s Chamber. Ke tlaa bereka dingwaga di le nne ka gore ke molao, mme morago ke tlaa ipereka.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nnake wa ntlha, ebong Itumeleng, o dira lokwalo la botlhano fa wa bobedi ebong, Mareko, a dira la boraro. Itumeleng a re o batla go ya U.B go dira Boenjenere morago ga Tirelo Sechaba. Ga na pelaelo gore o tlaa amogelwa kwa U.B ka go re o botlhale tota. Mareko ene a re o rata bongaka ba diphologolo. A re o batla go nna le polase le leruo le lentsi. Mosetsana a re ene o eletsa go nna mooki go thusa ba ba lwalang.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ke na le bomme ba le babedi. Rre o nyetse basadi ba babedi. O nyetse mme pele ka gore o kgonne go nnal le ngwana a le mongwe fela - ebong, nna. Ntate a nyala monnawe mme, ebong, Mmangwanne, yo o leng mmagwe Itumelang, Mareko le Neo. Itumelang o na le dingwaga di le 17, Mareko di 13, Neo ene di 10. Rotlhe re nna mmogo ka boitumelo. Bogologolo go ne go siame fela go nyala basadi ba bantsi. Gompieno ga go a tlwaelesega.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Re na le marantafole a le matlhano. E nnye ke ya boapeelo, e nngwe ke ya bana, e nngwe ya ga rre, mme tse pedi ke tsa basadi ba gagwe, mongwe le mongwe o na le ya gagwe.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;Araba Dipotso Tse&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Leina la mokwadi ke mang?&lt;br /&gt;
# Batsadi ba gagwe ke bo-mang?&lt;br /&gt;
# Mosetsan(?) yo o tsaletswe kae?&lt;br /&gt;
# Ramotswa o mo kgaolong efe?&lt;br /&gt;
# Go nna batho ba le kae mo Ramotswa?&lt;br /&gt;
# Tuelo o na le dingwaga di le kae?&lt;br /&gt;
# Tuelo o na le bo-monnawe ba le kae?&lt;br /&gt;
# O dira ngwaga wa bokae kwa University?&lt;br /&gt;
# O ithutela go nna eng?&lt;br /&gt;
# Itumelang o ikaelela go dira eng kwa U.B?&lt;br /&gt;
# O tlaa ya U.B leng?&lt;br /&gt;
# Tirelo Sechaba ke eng ka Sekgowa?&lt;br /&gt;
# Tuelo o na le natsadi ba le kae? (Tlhalosa/Explain)&lt;br /&gt;
# A batho ba, ba nna mmogo?&lt;br /&gt;
# Go na le matlo a le kae mo lapeng?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
kgaolong dikhilomethara santse ipereka molao morago ebong lokwalo pelaelo amogelwa boitumelo Bogologolo tlwaelesega marantafole boapeelo mongwe le mongwe&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Kinship_terms&amp;diff=173</id>
		<title>Kinship terms</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Kinship_terms&amp;diff=173"/>
		<updated>2007-05-28T18:58:47Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Kinship terms===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| &amp;quot;my father&amp;quot; || &amp;quot;your father&amp;quot; || &amp;quot;his/her father&amp;quot; || English&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Rre/Ntate || Rrago || Rraagwe || Father &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Mme || Mmago || Mmaagwe || Mother&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Rre-Mogolo/Ntate-Mogolo || Rrago-Mogolo || Rraagwe-Mogolo || Grandfather&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Mme-Mogolo/Nkoko || Mmago-Mogolo || Mmaagwe-Mogolo || Grandmother&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Nkgonne(Aubuti/Ausi) || Mogoloo (Aubutiago/Ausiago) || Mogolowe || Elder brother/sister&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Nnake || Monnao || Monnawe || Younger brother/sister&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Kgaitsadiake || Kgaitsadio || Kgaitsadie || Sibling of the opposite sex&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Rangwane || Rangwanaago || Rangwanaagwe || Paternal uncle&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Rakgadi || Rakgadiago || Rakgadiagwe || Paternal aunt&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Malome || Malomaago || Malomaagwe || Maternal uncle&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Mmangwane || x || x || Maternal aunt&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Ntsalake || Ntsalao || Ntsalae || Cousin&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Comprehension Exercise===&lt;br /&gt;
Leina la me ke Tuelo Moilwa. Rre ke Bitsang, Mme ke o bidiwa Ipotseng. Ke tsaletswe mo Motsenf wa(s?) Ramotswa. Motse o,o mo kgaolong ya Borwa-Botlhaba. O ka nna dikhilomethara di le 30 go tswa Gaborone. Go nna batho ba le 37,000 mo motseng o. Ke na le dingwaga tse 25 le bonnake ba le bararo, basimane ba babedi le mosetsana. Nnake wa ntlha le wa bobedi ke basimane, mme wa bofelo ke mosetsana. Bonnake ba basimane be tsena sekolo kwa Kagiso Secondary. Wa mosetsa a santse a le mo sekolong se se botlana sa mission.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nna ke dira ngwaga wa bone kwa University ya Botswana (U.B). Ke ithutela go nna Agente. Ngwaga o o tlang ke tlaa bo ke bereka mo ga Goromente mo Attorney General&amp;#039;s Chamber. ke tlaa bereka dingwaga di le nne ka gore ke molao, mme morago ke tlaa ipereka.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nnake wa ntlha, ebong Itumeleng, o dira lokwalo la botlhano fa wa bobedi ebong, Mareko, a dira la boraro. Itumeleng a re o batla go ya U.B go dira Boenjenere morago ga Tirelo Sechaba. Ga na pelaelo gore o tlaa amogelwa kwa U.B ka go re o botlhale tota. Mareko ene a re o rata bongaka ba diphologolo. A re o batla go nna le polase le leruo le lentsi. Mosetsana a re ene o eletsa go nna mooki go thusa ba ba lwalang.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ke na le bomme ba le babedi. Rre o nyetse basadi ba babedi. O nyetse mme pele ka gore o kgonne go nnal le ngwana a le mongwe fela - ebong, nna. Ntate a nyala monnawe mme, ebong, Mmangwanne, yo o leng mmagwe Itumelang, Mareko le Neo. Itumelang o na le dingwaga di le 17, Mareko di 13, Neo ene di 10. Rotlhe re nna mmogo ka boitumelo. Bogologolo go ne go siame fela go nyala basadi ba bantsi. Gompieno ga go a tlwaelesega.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Re na le marantafole a le matlhano. E nnye ke ya boapeelo, e nngwe ke ya bana, e nngwe ya ga rre, mme tse pedi ke tsa basadi ba gagwe, mongwe le mongwe o na le ya gagwe.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;Araba Dipotso Tse&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
# Leina la mokwadi ke mang?&lt;br /&gt;
# Batsadi ba gagwe ke bo-mang?&lt;br /&gt;
# Mosetsan(?) yo o tsaletswe kae?&lt;br /&gt;
# Ramotswa o mo kgaolong efe?&lt;br /&gt;
# Go nna batho ba le kae mo Ramotswa?&lt;br /&gt;
# Tuelo o na le dingwaga di le kae?&lt;br /&gt;
# Tuelo o na le bo-monnawe ba le kae?&lt;br /&gt;
# O dira ngwaga wa bokae kwa University?&lt;br /&gt;
# O ithutela go nna eng?&lt;br /&gt;
# Itumelang o ikaelela go dira eng kwa U.B?&lt;br /&gt;
# O tlaa ya U.B leng?&lt;br /&gt;
# Tirelo Sechaba ke eng ka Sekgowa?&lt;br /&gt;
# Tuelo o na le natsadi ba le kae? (Tlhalosa/Explain)&lt;br /&gt;
# A batho ba, ba nna mmogo?&lt;br /&gt;
# Go na le matlo a le kae mo lapeng?&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Kinship_terms&amp;diff=172</id>
		<title>Kinship terms</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Kinship_terms&amp;diff=172"/>
		<updated>2007-05-28T18:24:33Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: New page: === Kinship terms=== {| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot; | &amp;quot;my father&amp;quot; || &amp;quot;your father&amp;quot; || &amp;quot;his/her father&amp;quot; || English |- | Rre/Ntat...&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Kinship terms===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| &amp;quot;my father&amp;quot; || &amp;quot;your father&amp;quot; || &amp;quot;his/her father&amp;quot; || English&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Rre/Ntate || Rrago || Rraagwe || Father &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Mme || Mmago || Mmaagwe || Mother&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Rre-Mogolo/Ntate-Mogolo || Rrago-Mogolo || Rraagwe-Mogolo || Grandfather&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Mme-Mogolo/Nkoko || Mmago-Mogolo || Mmaagwe-Mogolo || Grandmother&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Nkgonne(Aubuti/Ausi) || Mogoloo (Aubutiago/Ausiago) || Mogolowe || Elder brother/sister&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Nnake || Monnao || Monnawe || Younger brother/sister&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Kgaitsadiake || Kgaitsadio || Kgaitsadie || Sibling of the opposite sex&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Rangwane || Rangwanaago || Rangwanaagwe || Paternal uncle&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Rakgadi || Rakgadiago || Rakgadiagwe || Paternal aunt&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Malome || Malomaago || Malomaagwe || Maternal uncle&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Mmangwane || x || x || Maternal aunt&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Ntsalake || Ntsalao || Ntsalae || Cousin&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Noun_class_summary_table&amp;diff=171</id>
		<title>Noun class summary table</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Noun_class_summary_table&amp;diff=171"/>
		<updated>2007-05-25T20:27:49Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Noun Classes 1 to 10===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
|  || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 1 &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;|| &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 2&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 3&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 4&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 5&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 6 &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;|| &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 7&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 8&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 9&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 10&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || mo- || ba- || mo- || me- || le- || ma- || se- || di- || - || di- &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Example || monna || banna || motse || metse || leina || maina || setilo || ditilo || kgosi || dikgosi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Pronoun || nna&amp;lt;br&amp;gt;wena&amp;lt;br&amp;gt;ene || rona&amp;lt;br&amp;gt;lona&amp;lt;br&amp;gt;bone ||  ||  ||   ||  ||  ||  ||  ||  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker || ke&amp;lt;br&amp;gt;o&amp;lt;br&amp;gt;o || re&amp;lt;br&amp;gt;le&amp;lt;br&amp;gt;ba || o || e || la || a || se || di || e || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker&amp;lt;br&amp;gt;(negative) || ga ke&amp;lt;br&amp;gt;ga o&amp;lt;br&amp;gt;ga a || ga re&amp;lt;br&amp;gt;ga le&amp;lt;br&amp;gt;ga ba || ga o || ga e || ga la || ga a || ga se || ga di || ga e || ga di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Object Marker || (nk-)&amp;lt;br&amp;gt;go&amp;lt;br&amp;gt;mo || re&amp;lt;br&amp;gt;le&amp;lt;br&amp;gt;ba || o || e || la || a || se || di || e || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Of || wa || ba || wa || ya || la || a || sa || tsa || ya || tsa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Possesive (mine)|| wa me || ba me || wa me || ya me || la me || a me || sa me || tsa me || ya me || tsa me&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 1&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 2&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 3&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 4&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 5&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 6 &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;|| &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 7&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 8&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 9&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 10&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || mo- || ba- || mo- || me- || le- || ma- || se- || di- || - || di- &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Adjective -ntle || yo montle || ba bantle || o montle || e mentle || le lentle || a mantle || se sentle || tse dintle || e ntle || tse dintle&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| relative || yo o || ba ba || o o || e e || le le || a a || se se || tse di || e e || tse di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| this/these || yo || ba || o || e || le || a || se || tse || e || tse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| that/those || yoo || bao || oo || eo || leo || ao || seo || tseo || eo || tseo&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| that yonder || yole || bale || ole || ele || lele || ale || sele || tsele || ele || tsele&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| numbers || mongwe || babedi || mongwe || mebedi || leongwe || mabedi || seongwe || dibedi || engwe || dibedi&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Noun Classes 11 to 15===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
|  || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 11&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 12&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 13&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 14&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 15&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || lo- || din- || bo- || ma- || go  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Example || lonao || dinao || bogobe || magobe || go bua &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Pronoun ||  ||  ||   ||  ||   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker || lo || di || bo || ma || go &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker&amp;lt;br&amp;gt;(negative) || ga lo || ga di || ga bo || ga ma || ga go  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Object Marker || lo || di || bo || a || go&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Of || lwa || tsa || ba || a || ga &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Possesive (mine)|| lwa me || tsa me || ba me || a me || ga me &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 11&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 12&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 13&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 14&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 15&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || lo- || din- || bo- || ma- || go  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Adjective -ntle || lo lontle || tse dintle || || || &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| relative || lo lo || tse di || bo bo || || go go &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| this/these || lo || tse || bo || a || go/kwa/mo/fa &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| that/those || loo || tseo || boo || ao || goo/koo/moo/faa &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| that yonder || lole || tsele || bole ||  || gole/kole/mole/fale &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| numbers || ||  ||  ||  || &lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Noun_class_summary_table&amp;diff=170</id>
		<title>Noun class summary table</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Noun_class_summary_table&amp;diff=170"/>
		<updated>2007-05-25T20:25:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Noun Classes 1 to 10===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
|  || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 1 || Class 2 || Class 3 || Class 4 || Class 5 || Class 6 || Class 7 || Class 8 || Class 9 || Class 10&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || mo- || ba- || mo- || me- || le- || ma- || se- || di- || - || di- &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Example || monna || banna || motse || metse || leina || maina || setilo || ditilo || kgosi || dikgosi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Pronoun || nna&amp;lt;br&amp;gt;wena&amp;lt;br&amp;gt;ene || rona&amp;lt;br&amp;gt;lona&amp;lt;br&amp;gt;bone ||  ||  ||   ||  ||  ||  ||  ||  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker || ke&amp;lt;br&amp;gt;o&amp;lt;br&amp;gt;o || re&amp;lt;br&amp;gt;le&amp;lt;br&amp;gt;ba || o || e || la || a || se || di || e || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker&amp;lt;br&amp;gt;(negative) || ga ke&amp;lt;br&amp;gt;ga o&amp;lt;br&amp;gt;ga a || ga re&amp;lt;br&amp;gt;ga le&amp;lt;br&amp;gt;ga ba || ga o || ga e || ga la || ga a || ga se || ga di || ga e || ga di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Object Marker || (nk-)&amp;lt;br&amp;gt;go&amp;lt;br&amp;gt;mo || re&amp;lt;br&amp;gt;le&amp;lt;br&amp;gt;ba || o || e || la || a || se || di || e || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Of || wa || ba || wa || ya || la || a || sa || tsa || ya || tsa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Possesive (mine)|| wa me || ba me || wa me || ya me || la me || a me || sa me || tsa me || ya me || tsa me&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 1 || Class 2 || Class 3 || Class 4 || Class 5 || Class 6 || Class 7 || Class 8 || Class 9 || Class 10&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || mo- || ba- || mo- || me- || le- || ma- || se- || di- || - || di- &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Adjective -ntle || yo montle || ba bantle || o montle || e mentle || le lentle || a mantle || se sentle || tse dintle || e ntle || tse dintle&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| relative || yo o || ba ba || o o || e e || le le || a a || se se || tse di || e e || tse di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| this/these || yo || ba || o || e || le || a || se || tse || e || tse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| that/those || yoo || bao || oo || eo || leo || ao || seo || tseo || eo || tseo&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| that yonder || yole || bale || ole || ele || lele || ale || sele || tsele || ele || tsele&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| numbers || mongwe || babedi || mongwe || mebedi || leongwe || mabedi || seongwe || dibedi || engwe || dibedi&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Noun Classes 11 to 15===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
|  || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 11 || Class 12 || Class 13 || Class 14 || Class 15&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || lo- || din- || bo- || ma- || go  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Example || lonao || dinao || bogobe || magobe || go bua &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Pronoun ||  ||  ||   ||  ||   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker || lo || di || bo || ma || go &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker&amp;lt;br&amp;gt;(negative) || ga lo || ga di || ga bo || ga ma || ga go  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Object Marker || lo || di || bo || a || go&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Of || lwa || tsa || ba || a || ga &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Possesive (mine)|| lwa me || tsa me || ba me || a me || ga me &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || &amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Class 11 || Class 12 || Class 13 || Class 14 || Class 15&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || lo- || din- || bo- || ma- || go  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Adjective -ntle || lo lontle || tse dintle || || || &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| relative || lo lo || tse di || bo bo || || go go &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| this/these || lo || tse || bo || a || go/kwa/mo/fa &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| that/those || loo || tseo || boo || ao || goo/koo/moo/faa &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| that yonder || lole || tsele || bole ||  || gole/kole/mole/fale &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| numbers || ||  ||  ||  || &lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Noun_class_summary_table&amp;diff=169</id>
		<title>Noun class summary table</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Noun_class_summary_table&amp;diff=169"/>
		<updated>2007-05-25T20:22:39Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Noun Classes 1 to 10===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
|  || Class 1 || Class 2 || Class 3 || Class 4 || Class 5 || Class 6 || Class 7 || Class 8 || Class 9 || Class 10&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || mo- || ba- || mo- || me- || le- || ma- || se- || di- || - || di- &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Example || monna || banna || motse || metse || leina || maina || setilo || ditilo || kgosi || dikgosi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Pronoun || nna&amp;lt;br&amp;gt;wena&amp;lt;br&amp;gt;ene || rona&amp;lt;br&amp;gt;lona&amp;lt;br&amp;gt;bone ||  ||  ||   ||  ||  ||  ||  ||  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker || ke&amp;lt;br&amp;gt;o&amp;lt;br&amp;gt;o || re&amp;lt;br&amp;gt;le&amp;lt;br&amp;gt;ba || o || e || la || a || se || di || e || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker&amp;lt;br&amp;gt;(negative) || ga ke&amp;lt;br&amp;gt;ga o&amp;lt;br&amp;gt;ga a || ga re&amp;lt;br&amp;gt;ga le&amp;lt;br&amp;gt;ga ba || ga o || ga e || ga la || ga a || ga se || ga di || ga e || ga di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Object Marker || (nk-)&amp;lt;br&amp;gt;go&amp;lt;br&amp;gt;mo || re&amp;lt;br&amp;gt;le&amp;lt;br&amp;gt;ba || o || e || la || a || se || di || e || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Of || wa || ba || wa || ya || la || a || sa || tsa || ya || tsa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Possesive (mine)|| wa me || ba me || wa me || ya me || la me || a me || sa me || tsa me || ya me || tsa me&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || Class 1 || Class 2 || Class 3 || Class 4 || Class 5 || Class 6 || Class 7 || Class 8 || Class 9 || Class 10&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || mo- || ba- || mo- || me- || le- || ma- || se- || di- || - || di- &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Adjective -ntle || yo montle || ba bantle || o montle || e mentle || le lentle || a mantle || se sentle || tse dintle || e ntle || tse dintle&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| relative || yo o || ba ba || o o || e e || le le || a a || se se || tse di || e e || tse di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| this/these || yo || ba || o || e || le || a || se || tse || e || tse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| that/those || yoo || bao || oo || eo || leo || ao || seo || tseo || eo || tseo&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| that yonder || yole || bale || ole || ele || lele || ale || sele || tsele || ele || tsele&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| numbers || mongwe || babedi || mongwe || mebedi || leongwe || mabedi || seongwe || dibedi || engwe || dibedi&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Noun Classes 11 to 15===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
|  || Class 11 || Class 12 || Class 13 || Class 14 || Class 15&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || lo- || din- || bo- || ma- || go  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Example || lonao || dinao || bogobe || magobe || go bua &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Pronoun ||  ||  ||   ||  ||   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker || lo || di || bo || ma || go &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker&amp;lt;br&amp;gt;(negative) || ga lo || ga di || ga bo || ga ma || ga go  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Object Marker || lo || di || bo || a || go&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Of || lwa || tsa || ba || a || ga &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Possesive (mine)|| lwa me || tsa me || ba me || a me || ga me &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || Class 11 || Class 12 || Class 13 || Class 14 || Class 15&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || lo- || din- || bo- || ma- || go  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Adjective -ntle || lo lontle || tse dintle || || || &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| relative || lo lo || tse di || bo bo || || go go &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| this/these || lo || tse || bo || a || go/kwa/mo/fa &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| that/those || loo || tseo || boo || ao || goo/koo/moo/faa &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| that yonder || lole || tsele || bole ||  || gole/kole/mole/fale &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| numbers || ||  ||  ||  || &lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Noun_class_summary_table&amp;diff=168</id>
		<title>Noun class summary table</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Noun_class_summary_table&amp;diff=168"/>
		<updated>2007-05-25T20:12:36Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Noun Classes 1 to 10===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
|  || Class 1 || Class 2 || Class 3 || Class 4 || Class 5 || Class 6 || Class 7 || Class 8 || Class 9 || Class 10&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || mo- || ba- || mo- || me- || le- || ma- || se- || di- || - || di- &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Example || monna || banna || motse || metse || leina || maina || setilo || ditilo || kgosi || dikgosi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Pronoun || nna&amp;lt;br&amp;gt;wena&amp;lt;br&amp;gt;ene || rona&amp;lt;br&amp;gt;lona&amp;lt;br&amp;gt;bone ||  ||  ||   ||  ||  ||  ||  ||  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker || ke&amp;lt;br&amp;gt;o&amp;lt;br&amp;gt;o || re&amp;lt;br&amp;gt;le&amp;lt;br&amp;gt;ba || o || e || la || a || se || di || e || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker&amp;lt;br&amp;gt;(negative) || ga ke&amp;lt;br&amp;gt;ga o&amp;lt;br&amp;gt;ga a || ga re&amp;lt;br&amp;gt;ga le&amp;lt;br&amp;gt;ga ba || ga o || ga e || ga la || ga a || ga se || ga di || ga e || ga di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Object Marker || (nk-)&amp;lt;br&amp;gt;go&amp;lt;br&amp;gt;mo || re&amp;lt;br&amp;gt;le&amp;lt;br&amp;gt;ba || o || e || la || a || se || di || e || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Of || wa || ba || wa || ya || la || a || sa || tsa || ya || tsa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Possesive (mine)|| wa me || ba me || wa me || ya me || la me || a me || sa me || tsa me || ya me || tsa me&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || Class 1 || Class 2 || Class 3 || Class 4 || Class 5 || Class 6 || Class 7 || Class 8 || Class 9 || Class 10&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || mo- || ba- || mo- || me- || le- || ma- || se- || di- || - || di- &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Adjective -ntle || yo montle || ba bantle || o montle || e mentle || le lentle || a mantle || se sentle || tse dintle || e ntle || tse dintle&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| relative || yo o || ba ba || o o || e e || le le || a a || se se || tse di || e e || tse di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| this/these || yo || ba || o || e || le || a || se || tse || e || tse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| that/those || yoo || bao || oo || eo || leo || ao || seo || tseo || eo || tseo&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| that yonder || yole || bale || ole || ele || lele || ale || sele || tsele || ele || tsele&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| numbers || mongwe || babedi || mongwe || mebedi || leongwe || mabedi || seongwe || dibedi || engwe || dibedi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x || x || x || x || x || x || x || x || x || -&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Noun Classes 11 to 15===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
|  || Class 11 || Class 12 || Class 13 || Class 14 || Class 15&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || lo- || din- || bo- || ma- || go  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Example || lonao || dinao || bogobe || magobe || go bua &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Pronoun ||  ||  ||   ||  ||   &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker || lo || di || bo || ma || go &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker&amp;lt;br&amp;gt;(negative) || ga lo || ga di || ga bo || ga ma || ga go  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Object Marker || lo || di || bo || a || go&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Of || lwa || tsa || ba || a || ga &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Possesive (mine)|| lwa me || tsa me || ba me || a me || ga me &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || Class 11 || Class 12 || Class 13 || Class 14 || Class 15&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || lo- || din- || bo- || ma- || go  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Adjective -ntle || yo montle || ba bantle || o montle || e mentle || le lentle || a mantle || se sentle || tse dintle || e ntle || tse dintle&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| relative || yo o || ba ba || o o || e e || le le || a a || se se || tse di || e e || tse di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| this/these || yo || ba || o || e || le || a || se || tse || e || tse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| that/those || yoo || bao || oo || eo || leo || ao || seo || tseo || eo || tseo&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| that yonder || yole || bale || ole || ele || lele || ale || sele || tsele || ele || tsele&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| numbers || mongwe || babedi || mongwe || mebedi || leongwe || mabedi || seongwe || dibedi || engwe || dibedi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x || x || x || x || x || x || x || x || x || -&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Noun_class_summary_table&amp;diff=167</id>
		<title>Noun class summary table</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Noun_class_summary_table&amp;diff=167"/>
		<updated>2007-05-25T20:03:37Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Noun Classes 1 to 10===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
|  || Class 1 || Class 2 || Class 3 || Class 4 || Class 5 || Class 6 || Class 7 || Class 8 || Class 9 || Class 10&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || mo- || ba- || mo- || me- || le- || ma- || se- || di- || - || di- &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Example || monna || banna || motse || metse || leina || maina || setilo || ditilo || kgosi || dikgosi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Pronoun || nna&amp;lt;br&amp;gt;wena&amp;lt;br&amp;gt;ene || rona&amp;lt;br&amp;gt;lona&amp;lt;br&amp;gt;bone ||  ||  ||   ||  ||  ||  ||  ||  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker || ke&amp;lt;br&amp;gt;o&amp;lt;br&amp;gt;o || re&amp;lt;br&amp;gt;le&amp;lt;br&amp;gt;ba || o || e || la || a || se || di || e || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker&amp;lt;br&amp;gt;(negative) || ga ke&amp;lt;br&amp;gt;ga o&amp;lt;br&amp;gt;ga a || ga re&amp;lt;br&amp;gt;ga le&amp;lt;br&amp;gt;ga ba || ga o || ga e || ga la || ga a || ga se || ga di || ga e || ga di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Object Marker || (nk-)&amp;lt;br&amp;gt;go&amp;lt;br&amp;gt;mo || re&amp;lt;br&amp;gt;le&amp;lt;br&amp;gt;ba || o || e || la || a || se || di || e || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Of || wa || ba || wa || ya || la || a || sa || tsa || ya || tsa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Possesive (mine)|| wa me || ba me || wa me || ya me || la me || a me || sa me || tsa me || ya me || tsa me&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || Class 1 || Class 2 || Class 3 || Class 4 || Class 5 || Class 6 || Class 7 || Class 8 || Class 9 || Class 10&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || mo- || ba- || mo- || me- || le- || ma- || se- || di- || - || di- &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Adjective -ntle || yo montle || ba bantle || o montle || e mentle || le lentle || a mantle || se sentle || tse dintle || e ntle || tse dintle&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| relative || yo o || ba ba || o o || e e || le le || a a || se se || tse di || e e || tse di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| this/these || yo || ba || o || e || le || a || se || tse || e || tse&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| that/those || yoo || bao || oo || eo || leo || ao || seo || tseo || eo || tseo&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| that yonder || yole || bale || ole || ele || lele || ale || sele || tsele || ele || tsele&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| numbers || mongwe || babedi || mongwe || mebedi || leongwe || mabedi || seongwe || dibedi || engwe || dibedi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x || x || x || x || x || x || x || x || x || -&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Noun_class_summary_table&amp;diff=166</id>
		<title>Noun class summary table</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Noun_class_summary_table&amp;diff=166"/>
		<updated>2007-05-25T19:51:00Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Noun Classes 1 to 10===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
|  || Class 1 || Class 2 || Class 3 || Class 4 || Class 5 || Class 6 || Class 7 || Class 8 || Class 9 || Class 10&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
|  || bo- || ma- || mo- || me- || le- || ma- || se- || di- || - || di- &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Example || bonna || manna || motse || metse || leina || maina || setilo || ditilo || kgosi || dikgosi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Pronoun || nna&amp;lt;br&amp;gt;wena&amp;lt;br&amp;gt;ene || rona&amp;lt;br&amp;gt;lona&amp;lt;br&amp;gt;bone ||  ||  ||   ||  ||  ||  ||  ||  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker || ke&amp;lt;br&amp;gt;o&amp;lt;br&amp;gt;o || re&amp;lt;br&amp;gt;le&amp;lt;br&amp;gt;ba || o || e || la || a || se || di || e || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker&amp;lt;br&amp;gt;(negative) || ga ke&amp;lt;br&amp;gt;ga o&amp;lt;br&amp;gt;ga a || ga re&amp;lt;br&amp;gt;ga le&amp;lt;br&amp;gt;ga ba || ga o || ga e || ga la || ga a || ga se || ga di || ga e || ga di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Object Marker || (nk-)&amp;lt;br&amp;gt;go&amp;lt;br&amp;gt;mo || re&amp;lt;br&amp;gt;le&amp;lt;br&amp;gt;ba || o || e || la || a || se || di || e || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Of || wa || ba || wa || ya || la || a || sa || tsa || ya || tsa&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Possesive (mine)|| wa me || ba me || wa me || ya me || la me || a me || sa me || tsa me || ya me || tsa me&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x || x || x || x || x || x || x || x || x || -&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x || x || x || x || x || x || x || x || x || -&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Noun_class_summary_table&amp;diff=165</id>
		<title>Noun class summary table</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Noun_class_summary_table&amp;diff=165"/>
		<updated>2007-05-25T19:46:42Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Noun Classes 1 to 10===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| x || Class 1 || Class 2 || Class 3 || Class 4 || Class 5 || Class 6 || Class 7 || Class 8 || Class 9 || Class 10&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || bo- || ma- || mo- || me- || le- || ma- || se- || di- || - || di- &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Example || bonna || manna || motse || metse || leina || maina || setilo || ditilo || kgosi || dikgosi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Pronoun || nna&amp;lt;br&amp;gt;wena&amp;lt;br&amp;gt;ene || rona&amp;lt;br&amp;gt;lona&amp;lt;br&amp;gt;bone ||  ||  ||   ||  ||  ||  ||  ||  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker || ke&amp;lt;br&amp;gt;o&amp;lt;br&amp;gt;o || re&amp;lt;br&amp;gt;le&amp;lt;br&amp;gt;ba || o || e || la || a || se || di || e || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Subject Marker&amp;lt;br&amp;gt;(negative) || ga ke&amp;lt;br&amp;gt;ga o&amp;lt;br&amp;gt;ga a || ga re&amp;lt;br&amp;gt;ga le&amp;lt;br&amp;gt;ga ba || ga o || ga e || ga la || ga a || ga se || ga di || ga e || ga di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Object Marker || (nk-)&amp;lt;br&amp;gt;go&amp;lt;br&amp;gt;mo || re&amp;lt;br&amp;gt;le&amp;lt;br&amp;gt;ba || o || e || la || a || se || di || e || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x || x || x || x || x || x || x || x || x || -&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x || x || x || x || x || x || x || x || x || -&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x || x || x || x || x || x || x || x || x || -&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x || x || x || x || x || x || x || x || x || -&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Adjectives&amp;diff=164</id>
		<title>Adjectives</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Adjectives&amp;diff=164"/>
		<updated>2007-05-24T19:02:34Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Aim - use adjectives to describe things - the TALL man, the NEW car&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Soft Adjectives===&lt;br /&gt;
When using these adjectives, add the subject prefix to the start of the adjective.&lt;br /&gt;
*-ntle (beautiful) mosadi montle, basadi bantle, le@@ lentle, etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| -ntle || beautiful &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -tona || big &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -kima || fat &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -sesane || slim &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -nnye || small/young/little &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -leele || long/tall &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -khutshwane || short &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -ntsi || many/plenty &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -sweu || white &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -ntsho || black &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -tala || blue/green &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -hibidu || red &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Strong/Hard Adjectives===&lt;br /&gt;
These adjectives stay the same whatever the noun is.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*monate (nice/enjoyable) @@@ monate, ba@@ monate, le@@ monate, etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| monate || nice/enjoyable/tasty &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| maswe || ugly/bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| turu || expensive &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| chipi || cheap &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| thata || hard/strong/very much&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| motlhofo || weak/lightweight/simple &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| leswe || dirty &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sekono || clean &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| bokete || hard/heavy &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Use in simple sentences===&lt;br /&gt;
*nna ke montle - I am beautiful&lt;br /&gt;
*mosadi o montle - the woman is beautiful&lt;br /&gt;
*Batswana ba bantsi mo Botswana - Batswana are many in Botswana&lt;br /&gt;
*Batswana ga ba bantsi mo UK - Batswana are few (not many) in the UK&lt;br /&gt;
*mosese o mohibidu - the dress is red (or &amp;quot;the red dress&amp;quot; see below)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===More complex sentences===&lt;br /&gt;
using the adjective in normal sentences requires use of the &amp;quot;adjectival concord&amp;quot;, related to the [[relative]] construction see later.&lt;br /&gt;
*mosadi yo montle o bidiwa Sara - the beautiful woman is called Sarah&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
here &amp;quot;yo&amp;quot; is the adjectival concord for noun mosadi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Adjectival Concords ===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| Class || Example || Adjectival Concord  || Soft Adjective || Subject Marker&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 1 || Mosadi || yo  || mo-ntle || o&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 2 || Batho ||  ba  || ba-ntle || ba&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 3 || Molomo || o || mo-ntle || o&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 4 || mesese || e || me-ntle || e &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 5 || legodu || le || le-ntle || le&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 6 || makgowa || a || ma-ntle || a&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 7 || Setswana || se || se-ntle || se&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 8 || dimumu || tse || di-ntle || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 9 || koloi || e || ntle || e&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 10 || diphologolo || tse || di-ntle || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 11 || lorole || lo || lo-ntle || lo&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 12 || dikgong || tse || di-ntle || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 14 || borotha || bo || bo-ntle || bo&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 15 || go ithuta || go || go-ntle || go&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Note the adjectival concord is the same as the subject prefix except for class 1 o -&amp;gt; yo and subject prefix di -&amp;gt; tse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Comprehension Exercise===&lt;br /&gt;
Leina la me ke Sara. Ke fana ka Boardman. Ke tswa kwa California mo Amerika. Ke na le dingwaga di le 23. Batsadi ba me ba nna kwa California. Rre ke ngaka ya meno, mme ene ga a bereke o tlhokomela lelapa. Re bararo, ke na le bo-kgaitsadiake ba babedi, yo motona le yo monnye. Nkgonne o bereka mo restaurenteng, o itse go apaya thata. O tlhola a re apeela pizza, tlhapi le dikheiki. Leina la gagwe ke Paul. O na le dingwaga di le 25. Paul o nyetse. Mosadi wa gagwe o bidiwa Kim. Ba ne le ngwana a le mongwe fela, ke mosetsana.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nnake o bidiwa Rob, o na le dingwaga tse 19. O santse a tsena sekolo kwa University ya California. O dira ngwaga wa bobedi.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rotlhe re rata Rob thata ka gore re akanya gore ke mosimane yo monnye, gape o botlhale thata. Ke akanya gore ngwaga e, Rob o tlaa nketela. Fa a tla, re tlaa ya kwa Chobe go bone diphologolo. Kwa Chobe go monate ka gore go na le diphologolo, dinonyane le metsi a mantsi.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nkoko le ntatemogolo ba tlhokafetse. Ke na le rakgadi le malome. Rakgadi o bereka mo shopong. Go a na bana, o nna a le nosi. Fa ke fetsi tiro ya me mono, ke tlaa nna le rakgadi kwa Pensylvania. Malome ene o na le bana ba le babedi. Bo-Ntsalake ba tsena mo High School, ke basetsana botlhe. Ke a ba rata, gape ke eletsa gore le bone ba nketele fa dikolo tsa bone di tswalwa.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;Jaanong araba dipotso tse: (now answer these questions:)&amp;#039;&amp;#039; &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Leina la mokwadi ke mang?&lt;br /&gt;
#Dingwaga tsa gagwe di kae?&lt;br /&gt;
#O tsaletswe kae?&lt;br /&gt;
#Rragwe o dira eng?&lt;br /&gt;
#Leina la mogolowe ke mang?&lt;br /&gt;
#Rob ke mang?&lt;br /&gt;
#Rob ke ngwana wa bokae mo lapeng?&lt;br /&gt;
#Botlhe ba rata Rob ka goreng?&lt;br /&gt;
#Rob o dira ngwaga wa bokae kwa University?&lt;br /&gt;
#Kwa Chobe go monate kagoreng?&lt;br /&gt;
#Sara o ikaelela go dira eng fa a fetsa tiro ya gagwe mono?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Template table - Vocabulary===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| fana || surname / here  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| dingwaga || years  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| batsadi || parents&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ngaka ya meno || dentist (doctor of teeth)  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhokomela || to nurse/look after&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| lelapa || home / compound&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -raro || three  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kgaitsadiaka || my brother/sister  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhola || to spend the day &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| apeela || to cook for &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhapi  || fish  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| dikheiki || cakes&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| nyetse || has married (past tense)  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| fela || only / nonetheless &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| santse || has rained lightly (past tense) ????&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| rotlhe || all of us  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| akanya || to think &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| gore || that/so that  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| botlhale || intelligent/clever  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| nketela || visit me  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| diphologolo || animals  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| diononyane || birds&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -ntsi || many/too much&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhokafetse || has become scarce/has died  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| rakgadi || aunt (father&amp;#039;s sister)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| malome || uncle (mather&amp;#039;s brother)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| a le nosi || alone&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| fetsa || finish/complete &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| botlhe || all of them ??&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| eletsa || wish for/desire&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| dikolo || schools &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tswalwa || being closed/shut  &lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Noun_class_summary_table&amp;diff=163</id>
		<title>Noun class summary table</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Noun_class_summary_table&amp;diff=163"/>
		<updated>2007-05-23T20:02:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Noun Classes 1 to 10===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| x || Class 1 || Class 2 || Class 3 || Class 4 || Class 5 || Class 6 || Class 7 || Class 8 || Class 9 || Class 10&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || bo- || ma- || mo- || me- || le- || ma- || se- || di- || - || di- &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Example || bonna || manna || motse || metse || leina || maina || setilo || ditilo || kgosi || dikgosi&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Pronoun || nna || rona ||  ||  || x || x || x || x || x || -&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x || x || x || x || x || x || x || x || x || -&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Noun_class_summary_table&amp;diff=162</id>
		<title>Noun class summary table</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Noun_class_summary_table&amp;diff=162"/>
		<updated>2007-05-23T19:58:50Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: New page: === Noun Classes 1 to 10=== {| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot; | x || Class 1 || Class 2 || Class 3 || Class 4 || Class 5 || Class ...&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;=== Noun Classes 1 to 10===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| x || Class 1 || Class 2 || Class 3 || Class 4 || Class 5 || Class 6 || Class 7 || Class 8 || Class 9 || Class 10&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || bo- || ma- || mo- || me- || le- || ma- || se- || di- || - || di- &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x || x || x || x || x || x || x || x || x || -&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x || x || x || x || x || x || x || x || x || -&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| x || x || x || x || x || x || x || x || x || x || -&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Adjectives&amp;diff=161</id>
		<title>Adjectives</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Adjectives&amp;diff=161"/>
		<updated>2007-05-22T19:22:08Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Aim - use adjectives to describe things - the TALL man, the NEW car&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Soft Adjectives===&lt;br /&gt;
When using these adjectives, add the subject prefix to the start of the adjective.&lt;br /&gt;
*-ntle (beautiful) mosadi montle, basadi bantle, le@@ lentle, etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| -ntle || beautiful &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -tona || big &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -kima || fat &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -sesane || slim &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -nnye || small/young/little &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -leele || long/tall &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -khutshwane || short &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -ntsi || many/plenty &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -sweu || white &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -ntsho || black &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -tala || blue/green &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -hibidu || red &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Strong/Hard Adjectives===&lt;br /&gt;
These adjectives stay the same whatever the noun is.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*monate (nice/enjoyable) @@@ monate, ba@@ monate, le@@ monate, etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| monate || nice/enjoyable/tasty &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| maswe || ugly/bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| turu || expensive &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| chipi || cheap &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| thata || hard/strong/very much&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| motlhofo || weak/lightweight/simple &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| leswe || dirty &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sekono || clean &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| bokete || hard/heavy &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Use in simple sentences===&lt;br /&gt;
*nna ke montle - I am beautiful&lt;br /&gt;
*mosadi o montle - the woman is beautiful&lt;br /&gt;
*Batswana ba bantsi mo Botswana - Batswana are many in Botswana&lt;br /&gt;
*Batswana ga ba bantsi mo UK - Batswana are few (not many) in the UK&lt;br /&gt;
*mosese o mohibidu - the dress is red (or &amp;quot;the red dress&amp;quot; see below)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===More complex sentences===&lt;br /&gt;
using the adjective in normal sentences requires use of the &amp;quot;adjectival concord&amp;quot;, related to the [[relative]] construction see later.&lt;br /&gt;
*mosadi yo montle o bidiwa Sara - the beautiful woman is called Sarah&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
here &amp;quot;yo&amp;quot; is the adjectival concord for noun mosadi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Adjectival Concords ===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| Class || Example || Adjectival Concord  || Soft Adjective || Subject Marker&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 1 || Mosadi || yo  || mo-ntle || o&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 2 || Batho ||  ba  || ba-ntle || ba&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 3 || Molomo || o || mo-ntle || o&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 4 || mesese || e || me-ntle || e &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 5 || legodu || le || le-ntle || le&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 6 || makgowa || a || ma-ntle || a&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 7 || Setswana || se || se-ntle || se&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 8 || dimumu || tse || di-ntle || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 9 || koloi || e || ntle || e&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 10 || diphologolo || tse || di-ntle || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 11 || lorole || lo || lo-ntle || lo&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 12 || dikgong || tse || di-ntle || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 14 || borotha || bo || bo-ntle || bo&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 15 || go ithuta || go || go-ntle || go&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Note the adjectival concord is the same as the subject prefix except for class 1 o -&amp;gt; yo and subject prefix di -&amp;gt; tse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Comprehension Exercise===&lt;br /&gt;
Leina la me ke Sara. Ke fana ka Boardman. Ke tswa kwa California mo Amerika. Ke na le dingwaga di le 23. Batsadi ba me ba nna kwa California. Rre ke ngaka ya meno, mme ene ga a bereke o tlhokomela lelapa. Re bararo, ke na le bo-kgaitsadiake ba babedi, yo motona le yo monnye. Nkgonne o bereka mo restaurenteng, o itse go apaya thata. O tlhola a re apeela pizza, tlhapi le dikheiki. Leina la gagwe ke Paul. O na le dingwaga di le 25. Paul o nyetse. Mosadi wa gagwe o bidiwa Kim. Ba ne le ngwana a le mongwe fela, ke mosetsana.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nnake o bidiwa Rob, o na le dingwaga tse 19. O santse a tsena sekolo kwa University ya California. O dira ngwaga wa bobedi.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rotlhe re rata Rob thata ka gore re akanya gore ke mosimane yo monnye, gape o botlhale thata. Ke akanya gore ngwaga e, Rob o tlaa nketela. Fa a tla, re tlaa ya kwa Chobe go bone diphologolo. Kwa Chobe go monate ka gore go na le diphologolo, dinonyane le metsi a mantsi.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nkoko le ntatemogolo ba tlhokafetse. Ke na le rakgadi le malome. Rakgadi o bereka mo shopong. Go a na bana, o nna a le nosi. Fa ke fetsi tiro ya me mono, ke tlaa nna le rakgadi kwa Pensylvania. Malome ene o na le bana ba le babedi. Bo-Ntsalake ba tsena mo High School, ke basetsana botlhe. Ke a ba rata, gape ke eletsa gore le bone ba nketele fa dikolo tsa bone di tswalwa.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;Jaanong araba dipotso tse: (now answer these questions:)&amp;#039;&amp;#039; &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Leina la mokwadi ke mang?&lt;br /&gt;
#Dingwaga tsa gagwe di kae?&lt;br /&gt;
#O tsaletswe kae?&lt;br /&gt;
#Rragwe o dira eng?&lt;br /&gt;
#Leina la mogolowe ke mang?&lt;br /&gt;
#Rob ke mang?&lt;br /&gt;
#Rob ke ngwana wa bokae mo lapeng?&lt;br /&gt;
#Botlhe ba rata Rob ka goreng?&lt;br /&gt;
#Rob o dira ngwaga wa bokae kwa University?&lt;br /&gt;
#Kwa Chobe go monate kagoreng?&lt;br /&gt;
#Sara o ikaelela go dira eng fa a fetsa tiro ya gagwe mono?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Template table - Vocabulary===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| fana || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| dingwaga || years  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| batsadi || parents&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ngaka ya meno || dentist (doctor of teeth)  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhokomela || to nurse/look after&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| lelapa || home / compound&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -raro || three  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kgaitsadiaka || my brother/sister  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhola || to spend the day &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| apeela || to cook for &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhapi  || fish  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| dikheiki || &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| nyetse || has married (past tense)  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| fela || only / nonetheless &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| santse || has rained lightly (past tense) ????&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| rotlhe || all of us  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| akanya || to think &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| gore || that/so that  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| botlhale || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| nketela || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| diphologolo || animals  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| diononyane || x&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| mantsi || x&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhokafetse || has become scarce/has died  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| rakgadi || aunt (father&amp;#039;s sister)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| malome || uncle (mather&amp;#039;s brother)&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| a le nosi || alone&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| fetsa || finish/complete &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| botlhe || all of them ??&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| eletsa || wish for/desire&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| nketele || x &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| dikolo || x &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tswalwa || being closed/shut  &lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Adjectives&amp;diff=160</id>
		<title>Adjectives</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.setswana.info/wiki/index.php?title=Adjectives&amp;diff=160"/>
		<updated>2007-05-22T18:45:28Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Jacob: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Aim - use adjectives to describe things - the TALL man, the NEW car&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Soft Adjectives===&lt;br /&gt;
When using these adjectives, add the subject prefix to the start of the adjective.&lt;br /&gt;
*-ntle (beautiful) mosadi montle, basadi bantle, le@@ lentle, etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| -ntle || beautiful &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -tona || big &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -kima || fat &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -sesane || slim &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -nnye || small/young/little &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -leele || long/tall &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -khutshwane || short &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -ntsi || many/plenty &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -sweu || white &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -ntsho || black &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -tala || blue/green &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| -hibidu || red &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Strong/Hard Adjectives===&lt;br /&gt;
These adjectives stay the same whatever the noun is.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
*monate (nice/enjoyable) @@@ monate, ba@@ monate, le@@ monate, etc&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| monate || nice/enjoyable/tasty &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| maswe || ugly/bad &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| turu || expensive &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| chipi || cheap &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| thata || hard/strong/very much&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| motlhofo || weak/lightweight/simple &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| leswe || dirty &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| sekono || clean &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| bokete || hard/heavy &lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Use in simple sentences===&lt;br /&gt;
*nna ke montle - I am beautiful&lt;br /&gt;
*mosadi o montle - the woman is beautiful&lt;br /&gt;
*Batswana ba bantsi mo Botswana - Batswana are many in Botswana&lt;br /&gt;
*Batswana ga ba bantsi mo UK - Batswana are few (not many) in the UK&lt;br /&gt;
*mosese o mohibidu - the dress is red (or &amp;quot;the red dress&amp;quot; see below)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===More complex sentences===&lt;br /&gt;
using the adjective in normal sentences requires use of the &amp;quot;adjectival concord&amp;quot;, related to the [[relative]] construction see later.&lt;br /&gt;
*mosadi yo montle o bidiwa Sara - the beautiful woman is called Sarah&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
here &amp;quot;yo&amp;quot; is the adjectival concord for noun mosadi&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Adjectival Concords ===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:green;background-color:#ffffcc;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;5&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| Class || Example || Adjectival Concord  || Soft Adjective || Subject Marker&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 1 || Mosadi || yo  || mo-ntle || o&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 2 || Batho ||  ba  || ba-ntle || ba&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 3 || Molomo || o || mo-ntle || o&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 4 || mesese || e || me-ntle || e &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 5 || legodu || le || le-ntle || le&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 6 || makgowa || a || ma-ntle || a&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 7 || Setswana || se || se-ntle || se&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 8 || dimumu || tse || di-ntle || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 9 || koloi || e || ntle || e&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 10 || diphologolo || tse || di-ntle || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 11 || lorole || lo || lo-ntle || lo&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 12 || dikgong || tse || di-ntle || di&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 14 || borotha || bo || bo-ntle || bo&lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| Class 15 || go ithuta || go || go-ntle || go&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
Note the adjectival concord is the same as the subject prefix except for class 1 o -&amp;gt; yo and subject prefix di -&amp;gt; tse&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Comprehension Exercise===&lt;br /&gt;
Leina la me ke Sara. Ke fana ka Boardman. Ke tswa kwa California mo Amerika. Ke na le dingwaga di le 23. Batsadi ba me ba nna kwa California. Rre ke ngaka ya meno, mme ene ga a bereke o tlhokomela lelapa. Re bararo, ke na le bo-kgaitsadiake ba babedi, yo motona le yo monnye. Nkgonne o bereka mo restaurenteng, o itse go apaya thata. O tlhola a re apeela pizza, tlhapi le dikheiki. Leina la gagwe ke Paul. O na le dingwaga di le 25. Paul o nyetse. Mosadi wa gagwe o bidiwa Kim. Ba ne le ngwana a le mongwe fela, ke mosetsana.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nnake o bidiwa Rob, o na le dingwaga tse 19. O santse a tsena sekolo kwa University ya California. O dira ngwaga wa bobedi.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rotlhe re rata Rob thata ka gore re akanya gore ke mosimane yo monnye, gape o botlhale thata. Ke akanya gore ngwaga e, Rob o tlaa nketela. Fa a tla, re tlaa ya kwa Chobe go bone diphologolo. Kwa Chobe go monate ka gore go na le diphologolo, dinonyane le metsi a mantsi.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nkoko le ntatemogolo ba tlhokafetse. Ke na le rakgadi le malome. Rakgadi o bereka mo shopong. Go a na bana, o nna a le nosi. Fa ke fetsi tiro ya me mono, ke tlaa nna le rakgadi kwa Pensylvania. Malome ene o na le bana ba le babedi. Bo-Ntsalake ba tsena mo High School, ke basetsana botlhe. Ke a ba rata, gape ke eletsa gore le bone ba nketele fa dikolo tsa bone di tswalwa.&amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;Jaanong araba dipotso tse: (now answer these questions:)&amp;#039;&amp;#039; &amp;lt;br&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
#Leina la mokwadi ke mang?&lt;br /&gt;
#Dingwaga tsa gagwe di kae?&lt;br /&gt;
#O tsaletswe kae?&lt;br /&gt;
#Rragwe o dira eng?&lt;br /&gt;
#Leina la mogolowe ke mang?&lt;br /&gt;
#Rob ke mang?&lt;br /&gt;
#Rob ke ngwana wa bokae mo lapeng?&lt;br /&gt;
#Botlhe ba rata Rob ka goreng?&lt;br /&gt;
#Rob o dira ngwaga wa bokae kwa University?&lt;br /&gt;
#Kwa Chobe go monate kagoreng?&lt;br /&gt;
#Sara o ikaelela go dira eng fa a fetsa tiro ya gagwe mono?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
===Template table - Vocabulary===&lt;br /&gt;
{| style=&amp;quot;color:black;background-color:#ffcc99;&amp;quot; cellpadding=&amp;quot;2&amp;quot; cellspacing=&amp;quot;0&amp;quot; border=&amp;quot;1&amp;quot;&lt;br /&gt;
| fana || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| dingwaga || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| batsadi || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ngaka ya meno || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhokomela || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| lelapa || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| bararo || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| kgaitsadiake || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhola || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| apeela || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhapi  || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| dikheiki || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| nyetse || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| fela || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| santse || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| ngwaga || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| rotlhe || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| akanya || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| gore || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| botlhale || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| nketela || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| diphologolo || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| diononyane || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| mantsi || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tlhokafetse || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| rakgadi || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| malome || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| a le nosi || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| fetsa || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| botlhe || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| eletsa || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| nketele || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| dikolo || x  &lt;br /&gt;
|-&lt;br /&gt;
| tswalwa || x  &lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Jacob</name></author>
	</entry>
</feed>